Notdragning, en fiskemetod i utdöende!
Igår kväll deltog jag och favorithustrun i notdragning.
Platsen var Abraur, en sjö fyra mil väster om Moskosel.
Abraur kan nog lättast beskrivas som en vacker plats, en stor sjö med något ”enstakaställe”.
Där bor 82-åriga Ellen som är ägare till noten. Ellen är änka sedan 20-talet år men har valt att bo kvar uti obygden. Då man står på hennes gårdsplan och ser ut över denna vackra sjö så förstår man hennes val.
Denna underbart sprudlande dam deltar i notdragningen, dock att hon numera fungerar som kommentator och fiskrensare.
Jag skulle inte kunna leva utan fisket säger hon och då tänker hon inte bara på den uråldriga notdragningen utan även på de dagar då hon får en medhjälpare så hon kan ”ro drag” eller pimpelfiska.
Ellen hör till skaran ”obygdens starka kvinnor”.
Nåväl, lagom till notdragningen så vräkte regnet ner men fisken är ju liksom van med vatten.
Efter någon blöt timma så var notvarpet som mäter hundra meter inne vid land och vi kunde se fångsten. Mycket bra.
Nöjda kunde rensningen starta i ett hällande regn.
Men vad gjorde det, det är sådant man får ta om man ska ha trevligt vid Abraurs strand…
Senare på kvällen kunde vi avnjuta nystekt och nykokt sellak med tunnbröd och mjölk.
Det blev en kväll att bevara i minnesbanken.
Var rädda om varann
/egon
Måste använda en kommentar som jag hörde om nån annan: Hon är inte Facebook, hon är på riktigt!! Härligt med folk som kan/orkar bo kvar på sin älskade plats på Tellus!
Dessa lätt åldrade överlevare är det som ger innebörd till ordet livskvalité.
/egon
Underbart att läsa o ta del av "obygdens starka kvinnor", ge henne en stor "Skånekram" vid tillfälle!
Härlig läsning! Vilken upplevelse det skulle vara för en annan.
Lämnar ett boktips:
"Kvinnor i väglöst land" skriven av Lilian Ryd.
Där kan Ni läsa om fler likasinnade.
Allt gott till Er båda.
Tack för tipset Yvonne.
Vi har läst den.
/egon
