Det är bara att gilla läget!

 

Även väderläget.

Igår vaknade vi till dryga 25 minusgrader.

I morse vaknade vi till 20 cm nysnö.

I morgon har jag ofrivilligt för avsikt att vakna med värk i min ”unga” kropp.

Med andra ord så har den lappländska vintern full koll på undertecknad, på tillvaron och på almanackan.

Vi ska inte bli på minsta sätt förvånade om vi efter detta har massor av vinter kvar på vår nordliga horisont.

20 minusgrader är långt ifrån ovanligt under april månad.

Det är nog lika vedertaget som att vi har mygg under den period då sparken fungerar som trädgårdsmöbel.

 

Igår kollade jag runt på nya sommardäck till personbilen. De nu fungerande och synnerligen obekväma lågprofildäcken har gjort sitt, greppet liknar mest ett handslag från en oseriös bilhandlare.

Det krävs nya grepp…

 

Kroppen värker.

Idag den 21 mars känns det som om det mesta som kan lindra reumatisk värk är välkommet… men jag vet att när det är som jobbigast i kroppkakan så kan det ju bara bli bättre.

Aktier i Kronans Droghandel kanske vore nåt...?

En fin fiskedag på någon av traktens sjöar brukar muntra upp tillvaron.

Favorithustruns glada tillrop är ett välkommet inslag...

 

Var rädda om varandra

/egon

 


Händer i Moskosel!

Två veckor har nu gått sedan vi landade hemmavid i obygdsmetropolen Moskosel.

Jag brukar tänka att om alla visste hur bra det är att bo i Moskosel så kanske inte det vore så bra längre. Jag menar att om alla skulle vilja bo just här så var det ju kanske egalt om man bodde där eftersom det skulle bli ganska rörigt här…

Med detta vill jag ha sagt att det är en höjdare att vara hemma igen.

Det blev 4,5 månader på resa denna gång.

 

Visst var det trevligt med Spaniens varma klimat och inte minst alla dessa plagg som man slapp att bylta på sig för att utan obehag kunna fördriva tiden i en solstol.

Solstolen är nu utbytt – mot en pimpelskrylla.

En pimpelskrylla är för den icke namnkunnige en plastlåda med frigolitsits som man har som stol, redskapsbärare och fiskhink då man idkar pimpelfiske, en syssla som går ut på att man fånigt stirrar ned i ett uppborrat hål på någon sjö.

Diverse spasmer i den hand som håller i pimpelspöet kan sedan eventuellt framkalla en ”huggreflex” hos ngn firre och göra att därpå följande fiskehistoria blir mera trovärdig.

Träning kan ju enkelt ske hemmavid, bara att borra ett hål i en av alla dessa snödrivor, en av nackdelarna blir då att i stekpannan fräser då troligen falukorv…

 

Nu ska undertecknad förbättra en del av fiskeutrustningen… detta efter att ha förlorat två STORA fiskar då linan brustit. Ny lina i superkvalitet har igår inhandlats i Arvidsjaur.

Jaja, jag vet att det inte sällan hade blivit billigare att köpa fisken över disk… men va fan.

 

Nu ska jag inta en frukost med favorithustrun.

 

Var rädda om varann

/egon

 

 

 


RSS 2.0