Gobde

Kvaliteten på en campingar kan variera kraftigt, allt från en ”sunkig” i allt eftersatt håla till en klass 1 camping. Det kan även vara så att ett riktigt sunkigt råtthål kan kosta mer än vad en 1:a klass Camping kan kosta. Varianterna är nog lika många som campingarna.
Man frågar först och skjuter sen som det brukar heta.

I morse startade vi från Aranda De Buero med kurs mot Valadolid.
Det regnade ihållande. Färdvägen gick på höjder upp till 1200 meter med regnmoln som riktigt omfamnade oss. Stora vingårdar och bodegor stod som ”spön i backen”, sedan kom korkekarna. Favorithustrun försökte att fotofånga en Ferdinand under en av ekarna men det sket sig. Du kör för fort… ja-ja.

Vi passerade Valadolid, Salamanca och Placencia. 45 mil senare styrde vi in till en Camping i staden Cacerec. Ösregnet gjorde ankomsten till en synnerligen våt sådan, något man får ta liksom…
Vilken fin Camping! Bra parkering med ett alldeles eget litet hus som innehöll dusch och toa. Elkoppling och vatten vid bilen. Trådlöst Internet alldeles gratis. Butik, pool och en restaurang där man hade svårt att läsa matsedeln genom cigarettröken. Här kunde man tala om ”en astmatikers sista måltid” Två man från Guardia Civil höll ordning… förmodligen höll man sig bara fast i disken. Så de kan va!
Detta till det facila priset av 15 euro per dygn.

Vi har intagit en synnerligen välsmakande fiskmiddag i husbilen. Ett par glas vitt vin slank även ner.

Regnet har upphört och fram skymtar den Spansk-Portugisiska stjärnhimlen.
Temperaturen visar +12 grader då jag går till sängs med Alex Schulman, eller snarare med hans bok ”Skynda att älska”.
I morgon rullar vi vidare mot Algarvekusten.

Var rädda om varann
/egon

Efter att vi rullat tiotalet mil denna morgon så kunde vi vid inbromsning höra oljud i ”vänsterpartiet”. Kanske inte helt ovanligt att vänsterpartiet har en del oljud för sig, men då handlar det inte om husbil.

Fredag mitt på dagen, platsen en blåsig rödjordshalvöken på 1000-metersnivån i närheten av Zaragoza. Ska vi skratta ikapp, jag bara frågar…
Första tanken då jag hörde ljudet var, fan… ett hjullager. Men efter att ha gjort diverse markövningar kunde jag med största sannolikhet fastslå att bromsen låg, eller hade legat på mot skivan. Ett finger på skivan och ljudet påminde om när man steker fläsk.

Nu var det till att brottas med navigatorn en stund. Var låg nu nästa by, där… en bit bort. Väl där så visade det sig finnas bl.a en Cepsa tankstation. Jag talar noll spanska och gubben noll svenska, jag bromsar i luften och utstöter ett läte som är ngt mitt emellan ett älgbröl och en snopp i gylfdragkedjan. Spanska är ju enkelt visar det sig, han FATTAR DIREKT. Han släpar mig runt hörnet och pekar på en större byggnad några hundra meter bort. Citroenverkstad. Väl där så går jag på en lagomt oljig reparatör och vi startar spanskutbildningen igen. Denna gång funkar inte liknelserna lika bra. Jag prövar engelska med två man från Guardia Civil som väntar på en krånglande bil. ”No engle” blir svaret. Då kommer något som ska föreställa en ”verkare” och tar mig med till ett treflickors-kontor en trappa upp. Man har ju internet och Google översätt.
Livet från den ljusa sidan så att säga!

En timma senare, 130 euro fattigare och fyra bromsbelägg rikare så kunde vi rulla vidare. Det är nämligen likadana belägg i Citroen och Fiat. Priset då… ja en bråkdel av det svenska. Men om man beaktar de över 500 milen som vi rullat fram till verkstan i Spanien så…
Förresten så kan jag så här i efterhand inte komma ihåg om jag fick något kvitto…

Inatt står vi på en Camping Costajan intill ett samhälle som heter Aranda de Buero. I morgon rullar vi nog fram till den Portugisiska gränsen, kanske.
Det regnar.
Favorithustrun har lagt bort boken.
Jag gör henne sällskap.

Var rädda om varann
/egon

Hola!
Det är tisdagsmorgon i Sant Pere Pescador.
Sant Pere Pescador ligger nära Figueras på nordspanska Medelhavskusten.
Det stormar kraftigt.

Föregående natt tillbringade vi nära en fransk by som heter Clanseys och ligger söder om Valence i Rhonedalen.
Det regn som sövande hammrat på husbilstaket under föregående natt upphörde under morgontimmarna och övergick i klart väder och storm.

Från fransk-tyska gränsen har vi sällskap med ett svenskt ekipage (Tommy & Inga-Lill) som vi i omgångar har samkört vissa vägsträckor med. Vi kamperar bra ihop och slipper att slå på varandra...

Frankrike... Landet som lider av stor brist på språkkunniga människor.
Ett land till stor del fyllt av fullkomligt humorbefriade individer. 
En leende fransman har förmodligen genomgått ett större ingrepp inom plastkirurgins område. Ett land med många strejker och brist på disel, en vara som man dessutom kallar "gazol"...
Ransonering rådde på vissa tankstationer.
Ett vackert land som nu ligger bakom oss.
Tilläggas bör att vi mött helt underbara fransoser vid några tillfällen, dessa har då visat sig vara beresta utanför "trikolorens" gränser.

Under gårdagen rullade vi från norr om Orange, Rhonedalen mot Montpellier, längs kusten förbi Beziers, Perpignan, över fransk-spanska gränsen till den plats vi nu befinner oss på.
Rullade gjorde vi i längdled och i sidled, stormen gjorde att man rekommenderade att ta ner farten på vissa sträckor. Vid några tillfällen var vi näst intill tvåhjulsburna när stormbyarna gav oss rejäla åsnesparkar.
Favorithustruns uppsyn var vid dessa tillfällen vad man kallar "skräckblandad".

Morgontemperaturen är +12 grader.
Vinden är fortfarande kraftig.
Vi har besökt campingens synnerligen fräscha duschutrumme med massor av varmt vatten.
Vi har intagit frukost.
Favorithustrun lackar tånaglarna, "yllesocksperioden" är över påstår hon.
Nu mår vi...

Idag bör vi nog söka upp en "foderanläggning", då förråden börjar sina.

Var rädda om varann
/egon

Sedan vi lämnat Göttingen styrde vi mot Dettelbach vid floden Main.
En alldeles perfekt ställplats med utsikt över floden och en färja som gick i skytteltrafik på "tvärsan". Fullastad så tog den kanske 5 bilar...

Ställplatsen kostade 5 Euro dygnet!!
Elen 5o cent kwh!!
Mjölken 50 cent litern!!
Regnet var gratis...

Morgonen efteråt rullade vi mot Ingolstadt. En stad några mil från Munchen. Då jag såg namnet drog jag mej till minnes något jag läst ang omlastning av koncentrationslägerfångar i just Ingolstadt. Vi tog ett beslut om att kolla detta. Våra vänner i Altomunster kunde senare berätta mera om detta. Dashau ligger bara runt hörnet...
JAG HAR NU STÅTT INNE I DENNA DÖDENS OCH FÖRNEDRINGENS HÖGBORG.
JAG KUNDE KONSTANTERA ATT MAN KAN ALDRIG FÖRSTÅ...
Men vi bör ha klart för oss att även tyskarna fick sätta livet till.


Efter att ha trivts och umgåtts några dagar med våra tyska vänner i Altomunster har vi denna dag rullat över berg och dalar. Vi har upplevt snö på höjderna och regn i dalarna.
Ikväll har vi parkerat i Freiburg nära den Franska gränsen. Rapporter på platsen talar om att Frankrike är ett ganska diselfattigt land p.g.a strejk. Vi ska konferera inför den fortsatta färden mot värmen...
En baggis... vi ska äta gott och öppna en flaska rött så ska det nog lösa sig.
Favorithustrun har tagit fram jordnötter som tilltugg.

Här i Bayern lär även hönsen ha en hjärna eller vad sägs om denna vägskylt.


Klockan går mot 1900 och regnet tilltar.

Var rädda om varandra
/egon

I kväll skriver vi tisdag 12 oktober, vi har tillryggalagt 202 mil och passerat land och vatten.
Vi har denna afton bopålarna nedslagna i Heligenhafen i nordtyskland.

Igår kväll parkerade vi vid ”skåneporten” hos Bengt i Örkeljunga som har en fin ställplats för husbilar utanför husbilsförsäljningen, 40 riksdaler för ström, man kan tömma toan och gråvattnet, snyggt och prydligt.

Vi var nästan ensamma då vi kopplat elen vid 18-tiden… men då kom halva europas zigenare dånande in på gräsmattor och övriga ytor som INTE var avsedda för fordon. Den svensk som stod intill flydde fältet OMGÅENDE. Vi upplevde att natten skulle bli kylig så jag tog in handyxan för eventuell vedhantering. Här skulle inte flyttas en enda tum. Man omringade oss med fem husvagnar… Istället för att hänga fram en kalashnikov så beslutade vi oss för att se det positiva… vi får lä! Det var tyskreggade bilar och husvagnar, franskreggade, norskreggade och svenskreggade, vilken massa ”nya svenskar”.  Här skulle intevjuas.
Och vart är ni på väg? … europasemester blev svaret!  ”Me to” svarade jag…
Det blev en av de kortare intervjuerna kan man säga.

Vid åttatiden på kvällen var man vid vårt eluttag och bedrev överläggningar. Ibland kan värken vara positiv då man ska tillrättavisa udda existenser som "tar för sig". Någon grenkoppling blev inte aktuell… Man förde liv fram till midnatt, jag var så dj… a trött att jag knappast hade orkat slå i en spik med yxhammaren. Vid 04-tiden var jag igång det var även en leende och rökande zigenarlady, hon log… det var som att skåda in i en guldgruva med allt tandguld som glimmade mot mej.

Då jag kopplat upp mig på nätet kunde jag läsa ”Sverige översvämmas av zigenare”.
Som om inte vi visste detta.

Vi rullar vidare...
Det har blivit onsdagkväll den 13:e och platsen är Göttingen i "mittyskland". Vi har internetuppkoppling ikväll. HURRA!!!
För en stund sedan rullade ytterligare två svenska husbilar in på ställplatsen. Dom var bekanta med de flesta av våra "Torrebekanta". (Torre del Mar, Spanien). Ikväll blir en pratarkväll...

Var rädda om varandra
/egon

Det är tidig morgon på Bergstigen i Grebo.
Temperaturen utanför husbilen visar -1 grad.
Det är ännu becksvart ...och kallt.
Gasolpannan surrar sövande.
Favorithustrun sover.

Tvättade av husbilen igår vilket bidrog till en besvärande värk i axlarna.
När jag tog mej ur bädden kl 0400 i morse så hade jag axlar i större delen av kroppen.
Med siktet inställt på pillerburkar och ett varmare klimat så ska det fixa sig...

Om ett par timmar lossar vi förtöjningarna och rullar vidare mot söder.
En service på husbilen då vi passerar Jönköping.
Vi ska sedan söka upp ett matvaruhus som saluför "smoked salmon". En "utlandsorder" från våra sydtyska vänner som gillar denna svenska delikatess.
Sedan siktar vi på Öresundsbron...

Var rädda om varandra
/egon

Vi rullar på.
I skrivandets stund har vi landat i södra Stockholm.

Vi känner att vi börjar komma in i den "rätta" trafiklunken.
En timma i bilköer på Essingeleden TROTS att vi hade anpassat tiden till måttlig trafik. Men vi hade glömt att man kör som biltjuvar, det kanske till och med handlade om biltjuvar. Hur som helst så hade man två rejäla bilolyckor intill varandra som gjorde att trafiken mellan Sthlm-Södertälje hade tagit en lååååång paus.

Nu gäller att vi ska underhålla och underhållas av barn och barnbarn ngn dag innan zigenarblodet svallar och vi rullar vidare till en ny lägerplats.

Barnbarnen Karl & Vera har gått till skolan.
Barnens föräldrar tjänar pengar.
Vi ska koka kaffe,duscha, kamma lockarna och prata husbil.
En promenad lär det nog bli under dagen, en kortare. Denna krympta promenad är föranledd av att även min eljest så alerta tillika unga favorithustru har en släng av "vävstuge-isiasch". Men vad offras inte för snygga trasmattor...
Temperaturen är +11 grader.
Himlen är blygrå.

Var rädda om varandra
/egon

I morse lossade vi förtöjningarna i Östra Gobdejaur.
Årets resa mot sydligare breddgrader hade därmed tagit sin början.
I eftermiddags parkerade vi strax utanför Örnsköldsvik och de första 42 husbilsmilen var avklarade.
Nu är det bara 500 mil till så har vi "landat" antingen på Costa del Sol i Spanien eller på Algarvekusten i Portugal.
Värmen lär ju finnas på båda ställena...

Temperaturen hade efter att under tiotalet nätter legat under nollan i Lappland nu vänt och visade +2 grader då vi åkte. Och nu lovar man "värmebölja", eller plusgrader som ju är det närmaste värmebölja man kan komma i denna mordliga provins. (i oktober månad)

Vi är tungt lastade, lite åt det "havande" hållet om man så säger.
Men innan vi lämnar moder Svea bakom oss har vi lossat en mindre "container" kött och fisk på ett par ställen och återgått till normalare vikt igen.
Vi har ju i färskt minne den kontrollvägning som farbror polisen bjöd på under vår hemresa i våras...

Vi kan konstantera att vi har behov av en MYCKET STÖRRE husbil om vi ska dra runt  med alla pryttlar, älgar, laxar mm på ett mindre lagstridigt sätt.
VI SKA KONTROLLVÄGA BILEN INNAN VI LÄMNAR LANDET!
Utifall någon nu kände en viss oro...

Klockan går mot 2100 och favorithustrun har intagit sin bädd bak i bilen.
Jag ska strax följa efter.
Först ska jag bara aktivera larmen och lägga ut trampminorna.

Var rädda om varandra
/egon