Dubbelfel!

Vissa dagar vill man bara glömma.
Att man sedan börjar lida av glämska gör ju inte saken bättre.

Dagen började med grådask och "nästan" dimma, lite duggregn. Jag brukar frammana ett visst mod och duscha av mig ute vid värmaren, men denna morgon var temperaturen lätt människofientlig, +11,5 grader. Det blev till att ta in vatten i bastun. För att riktigt utdela en råsop till vädergudarna så gjorde jag även upp en brasa i järnspisen.

Efter tvagning och lite fåfäng spegling så gick resan till Moskosel och distriktssköterskan, blodtrycket mättes och resan gick till Arvidsjaur där vi handlade och hämtade en rem till snöslungan... Om ni nu tror att vi hämtade remmen p.g.a vädret så är detta fel, vi hade nog tänkt att fixa den brustna remmen FÖRE VINTERN, där var anledningen.
Ni vet... "sommaren är kort, och det mesta glöms ju bort".
540:- för en rem kilrem som mätte trettio cm i diameter... Läste just om att antalet rån har ökat...

Efter hemkomst och lite pillertuggande så gav jag mig på vår Stiga Snow-King.Delar maskinen på mitten för att kunna montera remmen. Nu dj....r börjar det att hända saker, remmen var fellevererad och fyra cm för kort... ont i kroppen och massor med mygg.
Min favorithustru undrar om jag skrivit av rätt artikelnummer, vi läser av igen och kollar på beställningen, samma nummer. Redan på företaget i Arvidsjaur blev jag lite tveksam då jag hörde dom diskutera beställningen. Man hade visade det sig delegerat och delegerat...
Vi tog nu ett beslut att starta vår nyligen servade båtmotor och köra ut på vårt vackra Östra Gobdejaure, det brukar lugna upprörda känslor...
Efter att ha kört en rejäl bit västerut så dog båtmotorn... STENDÖD. Vi rodde hem, i motvind.

Vissa dagar ska man bara inte gå upp tänkte jag samtidigt som tunga regndroppar började falla.
Jag kan samtidigt konstantera att man ska mäta blodtrycket innan man startat dagens sysslor, åtminstonde en dag som denna.

I morse steg min favorithustru upp och satte på kaffet...
Var rädda om varann
/egon

Motgångar!

Idag skriver vi måndagen den 27 juli 2009.
Nattsömnen har de senaste nätterna varit under all kritik. Värk i kroppen på så många ställen att just "kroppen" är en bra beskrivning på var det onda sitter. Man kan väl få fortsätta med lite övrig beklagan nu när man liksom fått fart...
Vilket skitväder vi har! Rötmånad är det visst också! Myggen har återkommit i stor mängd! Det börjar mörkna om natten!
Jag har massor med planlagda göromål men lider förmodligen av "tappad sug". Om kroppen hade varit lite vänligare mot mej så kanske jag hade hittat igen lite av de "tappade sugarna".
I morse steg jag upp efter 0400. Då var den natten passerad... även om jag räknas till de morgontidiga så var det mot min vilja att stiga upp.
Nåväl, när man då kommit igång med kaffeförgiftningen så kan man i lugn och ro plöja några nättidningar. Lite mord, våldtäkter, rån, kortbedrägerier, inbrott, svininfluenser, bonusar och bränder får sedan bilda en mjuk övergång till en helt VANLIG dag i juli 2009.
Hur illa detta än låter så ska ni veta att ALL VED LIGGER TORR UNDER TAK...alltid något.
Idag tror jag att jag monterar en skjuttavla på lämplig plats ca 100 meter bort, sedan ska jag perforera centrum med några olika kalibrar. Att jag sedan måste gå fram till tavlan för att råka är ju en annan sak... Hagel brukar ge en jämn och fin träffbild...
I morgon har jag en tid hos vår distriktssköterska i Moskosel. Tar nog en tur ner till Arvidsjaur och fyller på diselförrådet på samma gång. Tror jag tar systembolaget samtidigt...

Nu väntar jag på att min bättre hälft ska stiga upp, hon som kallas favorithustrun.

Var rädda om varann
/egon


Björnfrossa eller bromsspår i kallingarna!


Igår kämpade vi med ett par björnar...
Det var nu inte lika dramatiskt som det låter, dom var av papper och gjorde inga utfall mot oss.
Vi monterade de björnfigurer som skall gälla för att skjuta provet till "björnpasset". Allt skedde i ett ihållande regn, men va f-n, man får väl sänka sig till nallens nivå, han struntar väl i om det regnar.

De regler som ska gälla vid skjutningen är: KRAV 1. Fyra skott mot björnens sida på 80 meter, 40 sekunder och alla inom träffområdet. KRAV 2. Fyra skott mot björnens sida på 40 meter, 40 sekunder och alla inom träffområdet. Man får skjuta med stöd, dock ej liggande eller från skjutstol. Krav 3. Två skott  framifrån på 20 meter, endast 4 sekunder,  inget träffbildskrav för godkännande. Fristående skytte.

...räkna till fyra sekunder, inte lång tid väl, med en puls som ökat så att din passgranne lätt kan höra hjärtslagen om nu inte hjärtat har tvärstoppat, skitliten säkring och tjocka vantar och regn i ett kikarsikte som du har skruvat till nio ggr förstoring... allt detta när nallen är inom 20 meter. Oavsett hur det slutar så var ju nallen här före oss...

Här om dagen så var nallen synlig på ett hygge här intill.

Var rädda om varann
/egon

Åter på hemmaplan!

                                                                                               
Vi har landat i Östra Gobde...

Resan har gått lite kors och tvärs genom landet även om huvudmålet var att sammanstråla med våra ungar i Kåsta som ligger nära Vingåker i Södermanland. Sara hade flugit över från London för en 14-dagars semester. Vi grillade, svettades och trivdes.
Vi blev ganska många, det var undertecknad med favorithustrun, våran Sara, Lena och Ingvar med barnen Kalle och Vera, Anna och Gunnar med barnen Anton, Edvin, Ivar och Agnes. Gunnars pappa Sven med flickvännen Gunnel deltog sporadiskt i övningarna. Åldersfördelningen var mellan 3-79 år. 

Efter att vi sagt hej-då till ungarna rullade vi en tur in mot Värmland, vidare upp genom Dalarna och ut mot kusten igen.
Strax efter att vi lämnat Kåsta så kom regnet, det var inte någon enstaka regnby som drog förbi, snarare en hel storstad. Vi förföljdes av ett ihållande skyfall ända upp till Piteå. Under den tiden han vi med att parkera en natt i Ludvika, en i Hudik och en i Flärke norr om Örnsköldsvik. Vår herre tvättade husbilen åt oss...

I Flärke stod vi parkerade hos min äldre broder. Där fick vi träffa en halvtam räv som kommer och vill ha en bit mat varje dag. När jag på morgonen drog upp gardinen i husbilen så vem satt där tror ni, jo en dyngsur halvdränkt räv med något bedjande i blicken. Dessa uteliggare får tåla en hel del. Där rök falukorven...

Efter frukost sa vi hej till både räven och brorsans familj.

Vi klipper gräs, vi vattnar blommor, vi öser båten, vi bara är...
Vi tittar ofta bortåt vägen mellan Gobdetallarna utifall att vi snart får besök av några vänner...

Var rädda om varann
/egon

En dag i juli...!


Igår besökte vi en plats som heter Viala.
Där fanns en hembygdsgård där man traditionsenligt har en träff som fått namnet "JORDGUBBENS DAG".
Där bjöds på jordgubbar och mjölk i riklig mängd, till detta skulle man ta en skiva knäckebröd med mjukost, allt enligt en gammal tradition i bygden.Vi bjöds dessutom på underhållning av ett gäng spelemän, det var mogna "ungdomar" mellan 65-85 år.
Mannen med nyckelharpan är Gunnars pappa Sven, och damen med svart hatt och fiol är Svens flickvän.
Visst heter det väl flickvän även om man går emot de åttio...
Hur-som-helst så lystrar detta spelmansgäng till namnet "SOLSTRÅLARNA".
Vädergudarna var på sitt soligaste humör under hela dagen.

Även denna dag som är den 17:e juli är en solig semesterdag...
Under förmiddagen drog vi på oss spenderbyxorna och åkte till ett OUT LET-varuhus i Vingåker. Tillgången på det rörliga kapitalet kunde sedan snabbt balanseras...
Temperaturen går upp mot 25 grader och barnen har åkt för att bada. Jag tror att favorithustrun åkte med... kanske som badvakt...

Var rädda om varann
/egon

Uti klorofyllen!



Vi har semester från...semestern.
Mera umgås och färre mygg, mörka nätter och många fästingar.
Gamla äppelträn och torparstugor, kulturlandskap med får och hästar.
Platsen heter Kåsta och ligger ca 8 kilometer väster om Vingåker. Här i trakten hade Göran Persson sina rötter.
Jag kanske ska klargöra att han PÅ INTET SÄTT är anledningen till att vi befinner oss här. Våran Anna och hennes Gunnar har ett sommarstålle här ute i klorofyllen, där har ni anledningen.

Vi har varit duktiga på morgnen...
Efter en enklare frukost tog vi en långpromenad på nästan en timma. Den var skön och välbehövlig efter gårdagskvällen som gick i maten och vinets tecken. Vi hade bänkat oss runt deras utegrillplats ända fram till  klockan 2300. Vi blev förplägade med grillade majskolvar, grillade karrekotletter och andra godsaker. Några glas rött slank även ner...
Det blir varmt idag, minst 25 plussiga grader. Jag kommer att söka mig till skuggan, sån är jag...
Min favorithustru väljer solsidan.

Vi tittade på en tall i morse,det var inte vilken tall som helst, nä-nä. Denna tall var tänkt som en av Wasaskeppets master, men efter provborrningar blev den ratad. Den var inte bara en tjockis, den var även en rese.

Dom pratar om att bada, jag kör med vattenslangen, det funkar bra.

Var rädda om varann
/egon




Det är olika...!


Här om dagen klippte jag gräset här i Östra Gobde.
Jag bytte inte skor utan hade mina ljusa "gåskor", dom blev gröna framtill.
Jag har kommit fram till att missfärgningen har en UNDERORDNAD BETYDELSE.

Nu ska barnbarnen titta på sommarmorgon. Farmor skämmer bort dom och serverar frukosten i rumssoffan... men dom är ju på semester och då vill man ju ha lite service...

När hälsoläget är i en formsvacka brukar jag tänka på andra i liknande situationer. Jag brukar avge löften om att snarast ta kontakt med vänner som är drabbade av sjukdom eller andra motgångar...
Konstigt nog, hälsoläget blir bättre men minnet verkar fortfarande vara i en formsvacka...

Var rädda om varann i en orättvis värld
/egon

Barnbarn och bakslag!

Här avses inte aga!

Här avses vädrets skiftningar. Om det kunde vara någon måtta på svängningarna. Förra veckan nådde vi ca +30 på dagen och ca +20 på natten.
Nu har vi ca +10 grader på dagen och +4-7 på natten. Lite regn och rusk  utanpå detta så har vi norrlänningens "nirvana"som i ett nötskal. 

Att vädret skulle bli  så ogästvänligt denna vecka är en stor besvikelse då ju våra barnbarn Ville & Ida har "fiskesemester". I afton har vi beslutat att morska upp oss och lägga ett nät , detta oavsett vädret...
Under dagen kan vi ju stapla lite ved istället... men jag får en känsla av att barnbarnen tycker att stapla ved bör slopas från de alternativ som "upplevelseindustrin" har att erbjuda.
Vi har vandrat ut med en ny saltsten till våra älgar, det tror jag att dom tyckte var en upplevelse. Dom hade i alla fall inte sett så många blodtörstiga mygg samlade pa ett och samma ställe...

Under veckan råder lite av "datortorka". D.v.s att barnbarnen har tillstånd att kolla mailen och maila till sina föräldrar. Detta i sin tur gör ju att jag får smyga med datoranvändningen så att inte frestelsen blir för stor för barnen.
Just nu sitter min favorithustru och löser barnkorsord med 8-åriga Ida, Ville som är 10 år tränar på hela registret av gäspningar i en av fåtöljerna. Lite uttråkad ser han nog ut...

Nu ska vi äta lunch. Då beslutar vi om dagens fortsatta aktiviteter.

Var rädda om varann
/egon

Fåfänga!

Tänk så många meningslösa saker vi sysslar med.
Vedtravar som är välansade och raka, inga håligheter eller föbjudna böjar...
Snöskottning som snarast är att likna vid putsade fasader...
Plockning av maskrosor ur gräsmattan...
Helgstädning, därför att det står lördag i almanackan...

Idag har vädret stabiliserat sig på en norrländsk nivå. Några plusgrader under natten och 10-12 på dagen.
Barnbarnen sover och min favorithustru har kokat andra pannan kaffe.

Själva skulle vi aldrig komma på tanken att avlägsna maskrosorna från gräsmattan.
Var rädda om varann
/egon





Juli!


Nu har vi kommit fram till juli 2009.
Stillheten är densamma som den alltid har varit i norrlands inland.
Växtligheten har återuppstått efter att ha varit nedfrusen i ett antal månader.
Insekterna har samma beteende som tidigare sommrar, kanske några fler denna sommar.
Tjäderhönan tar sina småttingar på en lunchpromenad nere vid sjön.
Kniphonan simmar omkring med sitt radband av knipungar.

Igår åkte våra långväga husbilsvänner vidare mot Norge för att så småningom landa 130 mil söderöver.
Det har varit fint att få rå om dom i några dagar. Senast vi sågs var vid en insjö inne bland de Portugisiska bergen.
Första gången vi sågs var vid en husbilsställplats i tyska Neumunster... så de kan va.
Om inte allt spårar ur så kommer vi att ses igen någonstans längs europas vägnät till hösten.

Till våra övriga vänner säger jag bara. "man måste inte bo 130 mil bort för att vara välkommen till Östra Gobdejaur"
Nu ska vi morgonfika.
Klockan är 0745 den 2 juli och yttertemperaturen visar 16,2 grader.

Var rädda om varann
/egon



RSS 2.0