Nedräkning pågår!
Idag skriver vi söndagen den 27:e april 2008.
Det regnar lite lätt, vårens första regn. Det börjar synas en del flödvatten i bäckarna, storspovarna drillar sina lockrop, och om ett och ett halvt dygn så har vi flugit ur boet. Våra mellanlager har fyllts med allehanda bohag.
Tomt och lite vemodigt må jag säga. "det stora vemodet rullar in" som det heter i visan.
När ni flyttade så skrev ni väl vad alla kartonger innehöll, böcker... hade vi intruktionsböckerna bland böcker?
Elmtrl... ja var f-n gjorde vi av tavelbelysningen? Jag tror att det känns igen, eller hur?
Vi ska ju lagra det mesta så diskutionens vågor kommer att svalla när vi framgent kollar handstilarna på kartongerna och inget stämmer. Detta blir cirkus...
De första lassen var mest verkstadsprylar, men så småningom började vi se att vi inte bara sovit bland svetsar och slipar.
Diverse möblemang levererades till våra flyttbilar, stolar madrasser, bänkar, soffor, sängar.
Och vilka tavlor sen...
Nu talar jag inte om fadäser utan om konst. Hade det gällt fadäser så hade inte flyttbilarna räckt till.
Ett av konstverken skapades av undertecknad vid en ålder av 14 år. Den blir bara bättre och bättre, men synen blir ju förståss sämre och sämre med åren.
Vi har under en tid ätit vid köksbänken, man kanske rymmer mer mat om man står och äter, illa för en tjockis.
Idag kom Maria och Magnus med deras köksbord så nu äter vi ståndsmässigt under sista dygnet.
Natten mellan tisdag och onsdag ska vi på en spännande färd, vi åker hem till Gobde 1, Arvidsjaur.
Såg att man lovade +3 grader under natten och detta efter en varm dag.
Jag ska låta er veta hur detta har avlöpt.
När det krisar till sig bland snödrivorna brukar jag begära hjälp av vår vän Mats eller ngn annan kraftkarl.
MEN vissa går ju bara inte att lita på, han stoppade in foten i skotermattan idag vid en fastkörning så han har vi kryssat över... Han lär ha haft ögon som tenntallrikar under ngn timma meddelas från säker källa.
Men han kommer igen, där i trakten finns en del sega släkten.
Laila har krupit under täcket, (kl 1930) ,huvudvärk och nästäppa som slog till igår. Även jag har REJÄL huvudvärk. Jättekul!
Var rädda om varann
/egon
Det regnar lite lätt, vårens första regn. Det börjar synas en del flödvatten i bäckarna, storspovarna drillar sina lockrop, och om ett och ett halvt dygn så har vi flugit ur boet. Våra mellanlager har fyllts med allehanda bohag.
Tomt och lite vemodigt må jag säga. "det stora vemodet rullar in" som det heter i visan.
När ni flyttade så skrev ni väl vad alla kartonger innehöll, böcker... hade vi intruktionsböckerna bland böcker?
Elmtrl... ja var f-n gjorde vi av tavelbelysningen? Jag tror att det känns igen, eller hur?
Vi ska ju lagra det mesta så diskutionens vågor kommer att svalla när vi framgent kollar handstilarna på kartongerna och inget stämmer. Detta blir cirkus...
De första lassen var mest verkstadsprylar, men så småningom började vi se att vi inte bara sovit bland svetsar och slipar.
Diverse möblemang levererades till våra flyttbilar, stolar madrasser, bänkar, soffor, sängar.
Och vilka tavlor sen...
Nu talar jag inte om fadäser utan om konst. Hade det gällt fadäser så hade inte flyttbilarna räckt till.
Ett av konstverken skapades av undertecknad vid en ålder av 14 år. Den blir bara bättre och bättre, men synen blir ju förståss sämre och sämre med åren.
Vi har under en tid ätit vid köksbänken, man kanske rymmer mer mat om man står och äter, illa för en tjockis.
Idag kom Maria och Magnus med deras köksbord så nu äter vi ståndsmässigt under sista dygnet.
Natten mellan tisdag och onsdag ska vi på en spännande färd, vi åker hem till Gobde 1, Arvidsjaur.
Såg att man lovade +3 grader under natten och detta efter en varm dag.
Jag ska låta er veta hur detta har avlöpt.
När det krisar till sig bland snödrivorna brukar jag begära hjälp av vår vän Mats eller ngn annan kraftkarl.
MEN vissa går ju bara inte att lita på, han stoppade in foten i skotermattan idag vid en fastkörning så han har vi kryssat över... Han lär ha haft ögon som tenntallrikar under ngn timma meddelas från säker källa.
Men han kommer igen, där i trakten finns en del sega släkten.
Laila har krupit under täcket, (kl 1930) ,huvudvärk och nästäppa som slog till igår. Även jag har REJÄL huvudvärk. Jättekul!
Var rädda om varann
/egon
Staren har landat!
Oavsett snömängd så har våren helt klart gjort sitt intåg.
Naturens varelser tar ingen hänsyn till om snödrivan är två meter hög eller om en snöby skulle måla om en lerig grusväg.
Mitt i alla flyttbestyr så kom VÅRA STARAR, dom satte sig på en eltråd vid gamla "Lövbomshuset" och berättade om resan. Italienarna sköt på dom och det var snöstorm över alperna. Det var vad vi tyckte dom sa.
Lite tilltufsade såg dom ut i alla fall.
Att höra deras sång, ett svagt sis-pipande var en lisa för själen.
Dom har ju varit oss trogna i tjugofem år.
Denna sommar är det Maria och Magnus som får njuta av deras musik, ta del av deras jäktande för att föda sina ungar.
Dom brukar ha två boende under taknocken i gamla huset. I år var dom tre som kom, kanske två honor...
Vi ska nu kämpa vidare med prylpackandet inför den definitiva flytten från Norrlångträsk. Men om man tänker efter så har vi ju egentligen flytt-tränat i snart tolv år, några av våra ägodelar har ju alltid åkt i ena eller andra riktningen så dom är ju vana.
Förresten så börjar det bli dax att kolla knipholkar och övriga holkar.
Vårda djurlivet och var rädda om varann
/egon
Naturens varelser tar ingen hänsyn till om snödrivan är två meter hög eller om en snöby skulle måla om en lerig grusväg.
Mitt i alla flyttbestyr så kom VÅRA STARAR, dom satte sig på en eltråd vid gamla "Lövbomshuset" och berättade om resan. Italienarna sköt på dom och det var snöstorm över alperna. Det var vad vi tyckte dom sa.
Lite tilltufsade såg dom ut i alla fall.
Att höra deras sång, ett svagt sis-pipande var en lisa för själen.
Dom har ju varit oss trogna i tjugofem år.
Denna sommar är det Maria och Magnus som får njuta av deras musik, ta del av deras jäktande för att föda sina ungar.
Dom brukar ha två boende under taknocken i gamla huset. I år var dom tre som kom, kanske två honor...
Vi ska nu kämpa vidare med prylpackandet inför den definitiva flytten från Norrlångträsk. Men om man tänker efter så har vi ju egentligen flytt-tränat i snart tolv år, några av våra ägodelar har ju alltid åkt i ena eller andra riktningen så dom är ju vana.
Förresten så börjar det bli dax att kolla knipholkar och övriga holkar.
Vårda djurlivet och var rädda om varann
/egon
Nostalgi och trangiakök!
Nu består varje dag av ett virrvarr av kartonger, inslagningar, transportboxar, transportplaner, packtape och bubbelfolie.
Vi gör i dagarna en nostalgitripp utan motstycke.
Vi fäller någon tår över leksaker och utklädningskläder.
Vi har förmodligen inte utnyttjat den sk grovsopehämtningen genom en massa år, detta kan vi konstantera då vi ålders och artbestämmer våra "kanske bra att ha-gerjor" som har legat till sig genom åren.
Hur som helst så kom vårat undanstoppade Trangiakök till rätta efter att ha varit borta i ca 18-19 år.
Ibland har vi nog varit så nära under sökrundorna att det finns viss misstanke om att nämnda kök har duckat för hök-och-sökögat.
En god vän brukar uttrycka sig som så "var försiktig med vad du kastar, man vet aldrig". Nog rackarn har jag lyssnat och tagit fasta på förmaningen...
Tänk så mycket man har haft behov av som man inte har haft behov av.
Tänk så mycket man kan rymma inom väggarna om man bara gömmer och staplar med eftertanke.
Tänk vilken "samlad" fåfänga man kan uppvisa med facit i hand.
Vi misstänker att vi är dom enda som har uppvisat dylikt beteende...
Men va fan, vi var ju unga och oförbrukade, näst intill odödliga. Bara vi fått samla ihop oss så skulle det mesta kommit till användning.
Och samtidigt så har vi ju nu fått vara med om en nostalgitripp som nästan tagit död på oss genom de minnen som framkallats.
Vi var, eller åtminstonde kände oss unga och oförbrukade då det begav sig.
Snart så kommer Maria och Magnus att axla vår avlagda mantel på denna plats. En sak är då säkert, DOM ÄR UNGA OCH OFÖRBRUKADE.
Dom är ju landsbygdens barn så dom tror vi kommer att få många fina år på fd Mannys boställe.
Min mor sa ibland "om ni bara visste så tiden rusar efter fylda femtio". Nu så vet vi.
Allt har sin tid.
Var rädda om varann
egon
Vi gör i dagarna en nostalgitripp utan motstycke.
Vi fäller någon tår över leksaker och utklädningskläder.
Vi har förmodligen inte utnyttjat den sk grovsopehämtningen genom en massa år, detta kan vi konstantera då vi ålders och artbestämmer våra "kanske bra att ha-gerjor" som har legat till sig genom åren.
Hur som helst så kom vårat undanstoppade Trangiakök till rätta efter att ha varit borta i ca 18-19 år.
Ibland har vi nog varit så nära under sökrundorna att det finns viss misstanke om att nämnda kök har duckat för hök-och-sökögat.
En god vän brukar uttrycka sig som så "var försiktig med vad du kastar, man vet aldrig". Nog rackarn har jag lyssnat och tagit fasta på förmaningen...
Tänk så mycket man har haft behov av som man inte har haft behov av.
Tänk så mycket man kan rymma inom väggarna om man bara gömmer och staplar med eftertanke.
Tänk vilken "samlad" fåfänga man kan uppvisa med facit i hand.
Vi misstänker att vi är dom enda som har uppvisat dylikt beteende...
Men va fan, vi var ju unga och oförbrukade, näst intill odödliga. Bara vi fått samla ihop oss så skulle det mesta kommit till användning.
Och samtidigt så har vi ju nu fått vara med om en nostalgitripp som nästan tagit död på oss genom de minnen som framkallats.
Vi var, eller åtminstonde kände oss unga och oförbrukade då det begav sig.
Snart så kommer Maria och Magnus att axla vår avlagda mantel på denna plats. En sak är då säkert, DOM ÄR UNGA OCH OFÖRBRUKADE.
Dom är ju landsbygdens barn så dom tror vi kommer att få många fina år på fd Mannys boställe.
Min mor sa ibland "om ni bara visste så tiden rusar efter fylda femtio". Nu så vet vi.
Allt har sin tid.
Var rädda om varann
egon
Hoppet lever kvar!
Än lever hoppet.
Eller vad ska man annat säga när man läser om Eli Estrada som i en papperspåse på gatan hittade 140.000 dollar (840.000 sek).
Han tar sedan han har kollat innehållet och bär det till polisstationen.
Vad han gör är en insats för tron på det goda i samhället. Eli Estrada var en lågavlönad arbetare som visst var i behov av kapital, men genom sitt handlande så räddade han inte bara sig själv. Han räddade den väktare som glömt pengarna på bagageluckan och den bilfirma som var ägare till pengarna.
Eli Estrada fick en gåva på 12.000 (förmodligen dollar) som gjorde att han kunde starta ett efterlängtat företagande.
Visst blir man glad då man läser något sådant.
Mindre glad blir jag då jag ser att man under senaste året haft 2000 inbrott bara i Norrbotten, varav ett fåtal är uppklarade. Allt enligt BRÅ.
Lås om er och var rädda om varann
/egon
Eller vad ska man annat säga när man läser om Eli Estrada som i en papperspåse på gatan hittade 140.000 dollar (840.000 sek).
Han tar sedan han har kollat innehållet och bär det till polisstationen.
Vad han gör är en insats för tron på det goda i samhället. Eli Estrada var en lågavlönad arbetare som visst var i behov av kapital, men genom sitt handlande så räddade han inte bara sig själv. Han räddade den väktare som glömt pengarna på bagageluckan och den bilfirma som var ägare till pengarna.
Eli Estrada fick en gåva på 12.000 (förmodligen dollar) som gjorde att han kunde starta ett efterlängtat företagande.
Visst blir man glad då man läser något sådant.
Mindre glad blir jag då jag ser att man under senaste året haft 2000 inbrott bara i Norrbotten, varav ett fåtal är uppklarade. Allt enligt BRÅ.
Lås om er och var rädda om varann
/egon
Ny gammal adress!
Idag har vi skrivit historia.
Historia skrevs genom att vi fick en ny adress, den lyder GOBDE 1, 933 99 ARVIDSJAUR ,SWEDEN
Det har inte funnits någon adressat i Ö Gobde på ca 60 år.
Även då bestod metropolen Ö Gobde av en bebodd fastighet, MEN det har faktiskt funnits dubbelt så många hus där, två altså.
Det var nog ruschigt på den tiden kan vi anta...
Tidigare någon sommar så hade vi post och tidning på eftersändning till vårt Ö Gobde, då fick vi vackert använda oss av en adress i Viståsen som ligger sju kilometer från Gobde i riktning söderut emot
civilisationen.
Det blev 1,5 mil när vi skulle ta in tidningen. Nu kommer vi om vi beslutar oss för att ha en dagstidning att få den levererad fram till huset i Gobde, i alla fall under den tid som vägen är öppen för biltrafik. D.v.s under barmarksperioden. Övrig tid då vägen är igensnöad stannar postförsändeserna i Rättsel. Dit kommer den två gånger per vecka.
Jo, ni förstår att det faller sig nu så att den som kör posten/tidningen/skolbarnen ut till tassemarkerna kan gena över skogen och kommer då att passera nära vårt boställe, DÅ BLIR VI MED DAGSTIDNING, HÄFTIGT!
Ytterligare en stor händelse blir ju att vi kommer att se en passerande bil VARJE DAG.
En nackdel blir ju förståss att man får en tid att passa, om man vill se bilen altså...
Nu ska vi packa flyttkartonger.
Om någon vecka ska vi packa upp flyttkartonger.
Undrar om även ni har massor av onödiga prylar?
Var rädda om varann
/egon
Historia skrevs genom att vi fick en ny adress, den lyder GOBDE 1, 933 99 ARVIDSJAUR ,SWEDEN
Det har inte funnits någon adressat i Ö Gobde på ca 60 år.
Även då bestod metropolen Ö Gobde av en bebodd fastighet, MEN det har faktiskt funnits dubbelt så många hus där, två altså.
Det var nog ruschigt på den tiden kan vi anta...
Tidigare någon sommar så hade vi post och tidning på eftersändning till vårt Ö Gobde, då fick vi vackert använda oss av en adress i Viståsen som ligger sju kilometer från Gobde i riktning söderut emot
civilisationen.
Det blev 1,5 mil när vi skulle ta in tidningen. Nu kommer vi om vi beslutar oss för att ha en dagstidning att få den levererad fram till huset i Gobde, i alla fall under den tid som vägen är öppen för biltrafik. D.v.s under barmarksperioden. Övrig tid då vägen är igensnöad stannar postförsändeserna i Rättsel. Dit kommer den två gånger per vecka.
Jo, ni förstår att det faller sig nu så att den som kör posten/tidningen/skolbarnen ut till tassemarkerna kan gena över skogen och kommer då att passera nära vårt boställe, DÅ BLIR VI MED DAGSTIDNING, HÄFTIGT!
Ytterligare en stor händelse blir ju att vi kommer att se en passerande bil VARJE DAG.
En nackdel blir ju förståss att man får en tid att passa, om man vill se bilen altså...
Nu ska vi packa flyttkartonger.
Om någon vecka ska vi packa upp flyttkartonger.
Undrar om även ni har massor av onödiga prylar?
Var rädda om varann
/egon
Gammal plats!
Östra Gobde, den plats som vi även kallar Östra Gobdejaur, är den plats som vi numer har som vår fasta punkt i tillvaron.
Östra Gobdejaurär den plats som vi åker till när vi "åker hem".
Skillnaden i tillvaron blir nog mest påtaglig genom att vi ändrar vår permanenta adress, för i praktiken så har vi ju mest tillbringat vår tid på denna plats sedan snart tio år.
Sjön heter Östra Gobdejaur vilket nog är anledningen till att bostället ibland benämns Östra Gobdejaur.
Berget som liggerpå södra sidan sjön har namnet Gobde.
De äldre använder bara namnet Gobde.
Stavningen "Gåbde" förekommer ibland.
För de allra flesta är nog platsen högst anonym oavsett vilket namn man använder.
Namnet Gobde ska enligt en av de äldre stå för "platsen där trumman har tystnat".
Det finns en sägn om att på den holme som kallas Kyrkholmen ska samerna ha begravt sina avlidna i forna dar.
På östra sidan ligger berget Skirvo. Runt bergets sluttningar och i ett flackare område ner förbi en mindre tjärn som benämns "Skirvotjärnen" finns ett 330 ha stort urskogsartat tallskogsområde där träd över 250 år förekommer frekvent.
Spår av brand för mer än 250 år sedan kan där ses.
En mindre lappvall finns även inom området.
Yxhuggna stubbar och spår efter dimensionsavverkning från tiden runt sekelskiftet kan även ses här.
Var rädda om naturen och varann
/egon
Östra Gobdejaurär den plats som vi åker till när vi "åker hem".
Skillnaden i tillvaron blir nog mest påtaglig genom att vi ändrar vår permanenta adress, för i praktiken så har vi ju mest tillbringat vår tid på denna plats sedan snart tio år.
Sjön heter Östra Gobdejaur vilket nog är anledningen till att bostället ibland benämns Östra Gobdejaur.
Berget som liggerpå södra sidan sjön har namnet Gobde.
De äldre använder bara namnet Gobde.
Stavningen "Gåbde" förekommer ibland.
För de allra flesta är nog platsen högst anonym oavsett vilket namn man använder.
Namnet Gobde ska enligt en av de äldre stå för "platsen där trumman har tystnat".
Det finns en sägn om att på den holme som kallas Kyrkholmen ska samerna ha begravt sina avlidna i forna dar.
På östra sidan ligger berget Skirvo. Runt bergets sluttningar och i ett flackare område ner förbi en mindre tjärn som benämns "Skirvotjärnen" finns ett 330 ha stort urskogsartat tallskogsområde där träd över 250 år förekommer frekvent.
Spår av brand för mer än 250 år sedan kan där ses.
En mindre lappvall finns även inom området.
Yxhuggna stubbar och spår efter dimensionsavverkning från tiden runt sekelskiftet kan även ses här.
Var rädda om naturen och varann
/egon
Skämt eller osanning!
Min fasta förvissning är nog att tidningar och andra nyhetsmedia har uppfattningen att april inträffar under de flesta av årets månader.
Inte sällan så brukar en artikel lukta lite skämt.
I annat fall så skulle väl inte våra domstolar komma fram till att vederbörande media farit fram med en osanning, oftast mot bättre vetande.
Enda skillnaden är att under de övriga elva månaderna så MÅSTE en domstol fastslå att det hela var att likna vid en oriktig uppgift, en osanning, ett grundlöst påstående o.s.v
Det brukar inte heller vara helt enkelt att finna någon dementi.
Kan det möjligen vara så att det sk aprilskämtet tillkommit för att media ska kunna hävda att dom alltid dementerar en felaktig uppgift dagen efter, eller...
Själv hävdar jag att vi den gångna natten hade 4 minusgrader och att i skrivandets stund så skiner en vänlig morgonsol över Ö Gobdejaur.
Kaffet är nykokt och vi kan se fram emot en fin dag vid ett pimpelhål på närliggande Fluotajaur.
Var rädda om varann
/egon
Inte sällan så brukar en artikel lukta lite skämt.
I annat fall så skulle väl inte våra domstolar komma fram till att vederbörande media farit fram med en osanning, oftast mot bättre vetande.
Enda skillnaden är att under de övriga elva månaderna så MÅSTE en domstol fastslå att det hela var att likna vid en oriktig uppgift, en osanning, ett grundlöst påstående o.s.v
Det brukar inte heller vara helt enkelt att finna någon dementi.
Kan det möjligen vara så att det sk aprilskämtet tillkommit för att media ska kunna hävda att dom alltid dementerar en felaktig uppgift dagen efter, eller...
Själv hävdar jag att vi den gångna natten hade 4 minusgrader och att i skrivandets stund så skiner en vänlig morgonsol över Ö Gobdejaur.
Kaffet är nykokt och vi kan se fram emot en fin dag vid ett pimpelhål på närliggande Fluotajaur.
Var rädda om varann
/egon
Töväder och vårsol!
Idag hade vi en försmak av VÅREN.
Det infann sig i alla fall en liten, liten känsla av att det led mot sommar. Vi kunde läsa av 7-8 plusgrader på skuggsidan, det hade bara varit två plusgrader som varmast sedan senaste köldknäppen gett upp.
En kontroll av tio års dagboksanteckningar från Ö Gobdejaur visar att inget väderläge är mer normalt eller onormalt. Vi har haft bara sydsluttningar i mitten på april vissa år, meterdjup snö vissa år och temperaturer på -25 grader i mitten på april.
MEN gemensamt för alla dessa tio år är att vi har kört King Cab med 4-hjulsdrift fram till huset någon av dagarna mellan 5-14 maj. Ganska stora snömängder har ibland funnits kvar,men det har även hänt att den oplogade vägen har varit nära på snöfri.
Några ton snö ligger kvar på verandataket, detta då tidigare takras gjort att drivan når till takkanten, även våra två timmerstugor har snötyngda tak.
Det är olika som man säger...
Idag skotrade vi till en sjö som i "forna dar" d.v.s 7-10 år sedan kunde leverera någon eller några granna öringar under en pimpeldag. Den tiden är dock förbi, inga nya fiskutsättningar. Idag sopar nya kvastar.
Alltså, ingen öring denna dag, men ett blossande ansikte och efter ett stopp på en tjärn några kilometer bort så hade vi trots allt ett 15-tal abborrar på köksbänken vid hemkomsten.
Vi slog igen mårdfällorna igår, även detta får ju ses som ett vårtecken.
Vem vill störa skogsmårdens vårkänslor?
Var rädda om varann
/egon
Det infann sig i alla fall en liten, liten känsla av att det led mot sommar. Vi kunde läsa av 7-8 plusgrader på skuggsidan, det hade bara varit två plusgrader som varmast sedan senaste köldknäppen gett upp.
En kontroll av tio års dagboksanteckningar från Ö Gobdejaur visar att inget väderläge är mer normalt eller onormalt. Vi har haft bara sydsluttningar i mitten på april vissa år, meterdjup snö vissa år och temperaturer på -25 grader i mitten på april.
MEN gemensamt för alla dessa tio år är att vi har kört King Cab med 4-hjulsdrift fram till huset någon av dagarna mellan 5-14 maj. Ganska stora snömängder har ibland funnits kvar,men det har även hänt att den oplogade vägen har varit nära på snöfri.
Några ton snö ligger kvar på verandataket, detta då tidigare takras gjort att drivan når till takkanten, även våra två timmerstugor har snötyngda tak.
Det är olika som man säger...
Idag skotrade vi till en sjö som i "forna dar" d.v.s 7-10 år sedan kunde leverera någon eller några granna öringar under en pimpeldag. Den tiden är dock förbi, inga nya fiskutsättningar. Idag sopar nya kvastar.
Alltså, ingen öring denna dag, men ett blossande ansikte och efter ett stopp på en tjärn några kilometer bort så hade vi trots allt ett 15-tal abborrar på köksbänken vid hemkomsten.
Vi slog igen mårdfällorna igår, även detta får ju ses som ett vårtecken.
Vem vill störa skogsmårdens vårkänslor?
Var rädda om varann
/egon
