Gobde

Visste ni att alkohol även i små mängder kan vara skadligt för hälsan.
Dessutom så lär inte alkohol vara ngn bra problemlösare.
Och inte sällan upplever man vid alkoholintag att det är varmare än vad som i verkligheten är fallet.
Tänk så många som "tappat" byxorna vid festliga tillfällen...


Ytterligare ett bevis för att alkohol påverkar livslängden får man då man läser detta...

Nu senast så har två Iranska medborgare dömts till döden av en islamistisk shariadomstol.
Enligt uppgift så ska de två ha tagit sig en "hutt" vilket tydligen kan ha viss påverkan på  livslängden.
I Iran kan man med absolut fog hävda att alkohol även i små mängder skadar hälsan...
Sammanfattningsvis kan då även sägas att en iranier knappast hinner bli alkis under sin levnadsbana, förutsatt att han inte invandrat till Sverige.

Kanske införandet av sharialagar i Sverige kan vara nåt.
Men då skulle ju anställda inom nykterhetsrörelsen bli arbetslösa.
Och arbetslöshet leder inte sällan till alkoholproblem.
Men dödgrävarna skulle nog bli fler.

Smygsupa kan vara lösningen...
Akta er för mullorna och var rädda om varann.

/egon

Midsommarhelgen har gått i fiskätandets tecken.
Omega-intaget har varat i dagarna fem.

Nu verkar det som om vi enbart har ägnat oss åt ätande, men inget kunde vara mer fel, vi har fiskat också...
Två pass om dagen har jag trampat omkring bland stenskravel, blötmarker och videsnår i  trakterna av  Tjaktjajaure - Sitoätno och Tjåmotis allt i avsikt att lura storöringen.
Jag vill bara påpeka att jag har landat ett par rejäla bitar...
Jag har ofrivilligt hängt upp mina fiskelinor i fjällbjörkarna, jag har åkallat den lede vid ett otal tillfällen, jag har trampat fel och ojat mig över tappade öringar, kroppen har fått diverse skavanker.

Tillvaron och fisket var stundom så spännande och intensivt att vi knappt hann med att fira midsommarafton, klockan blev faktiskt 2130 innan vi under värdiga former kunde peta i oss av de medhavda strömmingsrätterna och tillhörande snaps.
Den goa maten intogs utomhus med en temperatur som endast var +7 grader.
Inte ens snapsen förmådde då att värma...
Måste nog erkänna att jag såg fram mot husbilens "bekväma" tillvaro. 
Men jag har trivts och  det har även favorithustrun... påstår hon.

Vi har firat en äkta gammeldags midsommarhelg i obygdens obygd.
Vi har besökt platser som vi besökte för ca 33 år sedan.
Vi har färdats längs samma stigar som vi gjorde på vår bröllopsresa. Skillnaden var bara den att vi då färdades med kanot vissa sträckor.

På hemvägen mot Moskosel stannade vi till med husbilen på en stor rastplats i Tårrajaur, asfalt, bussplatser, två handikapprutor o.s.v...Men Vägverket hade inte något som kunde påminna om en soptunna.
Men det kanske är bättre att ha personal som plockar upp skräpet och soporna från marken...

Väl hemma i Moskosel så hade värmen och myggen kommit.
Gräset har skjutit fart.
Nu ska jag pröva nya gräsklipparen.

Var rädda om varann.
/egon

Matförrådet i husbilen fylldes igår på hos ICA Rajden i Jokkmokk.
Sedan styrde vi mot Kvikkjokk och fjällvärlden.
Ganska snart började fjällen att bli snöklädda.
Första stopp var hos den 80-årige mångsysslaren Harry Skarin i Tjåmotis.
En underbar och 100-procentigt klartänkt obygdsbo som jag och favorithustrun känt sedan vikingatiden eller nåt åt det hållet.
Tyvärr har hans älskade hustru Ester lämnat sin Harry och jordelivet för ett år sedan.

I terrängen runt Tjåmotis har jag under 30-talet år vandrat och fiskat.
Här har jag burit fjällryggsäckar med övervikt som idag skulle föranleda en omedelbar sinnesundersökning.
Litervis med ädelt blod har här överlåtits till hungriga myggsvärmar.
Jag har under flertalet år tillsammans med favorithustrun färdats med kanot i området.
Vi har ibland tältat på mark som i midsommartid varit så tjälad att man haft svårigheter att få ner tältpinnarna.

Idag har vi parkerat husbilen vid gångbron över Sitoälven.
Vi är nu så nära Sarek man kan komma med bil, sedan blir det 4-hjuling eller apostlahästarna.


Under vägen gjorde vi ett stopp där jag visste att en fiskrik större bäck fanns i närheten. Det dröjde inte länge förrän jag landat ett antal läckra öringar som ska avnjutas under midsommarhelgen.

Vädret är som vattnet - lite väl kallt.
Detta märker man inte minst på de myggor som till äventyrs visar sig.
Dom orkar inte suga...
I morgon och resten av sommaren utlovas uppehåll från regnandet, inga blygrå himlavalv, solsken och ljumma vindar... tror jag.

Ha en skön helg och slå inte på varann
/egon

Igår rensade jag strömming tillsammans med favorithustrun - många strömmingar blev det.
Hur många kan jag bara uppskatta, men 35 kilo bör väl kunna bli ca 700 strömmingar.

Efter att dagen innan ha pratat mig samman med en kustfiskare som skulle ut med strömmingsskötarna så kunde jag igår på morgonen avhämta en 50-liters back med silverglänsande läckerheter.
Lekströmmingen "strömmade" upp på grynnan och därmed var en lång dags sysselsättning "räddad".

Nu återstår bara att  tillverka 6-7 olika kulinariska anrättningar av dessa. Det mesta av fisken hamnade dock i frysen
No problem säger favvon och jag litar på henne.

Vi brukar enligt traditionen inta en "sillunch" i huvudsak bestående av strömming på midsommarafton.
Inte sällan så brukar jag ha landat några bäckforeller och någon harr som brukar få göra strömmingsrätterna sällskap på bordet innan den traditionsenliga lunchen intas.
Färskpotatis, en öl och/eller en snaps brukar kunna förhöja den kulinariska upplevelsen.

Även om jag inte kan skryta med någon häftigare sommartemperatur när det lackar mot midsommar så har i.a.f våra måttligt efterlängtade myggor anlänt och då har vi ju alltid nåt som påminner om sommar.
Någon gång under midsommarhelgen har undertecknad för avsikt att besöka någon av obygdens forellbäckar, efter detta så vet jag mera exakt hur myggrik sommaren kommer att bli.

Visste ni att ju mera man blir myggbiten ju mera vaccinerad blir man.
Allt enligt forskningen.

Ha en skön midsommarhelg och var rädda om varann.
/egon

I förrgår  nätfiskade vi.
Något långt utdraget kämpande för att bärga ett antal firrar var det dock inte frågan om.

Klockan 10 på förmiddagen droppade vi näten för att tre timmar senare bärga dessa och den eventuella fångsten.
Och fångst blev det...
Det blev åtta sikar och en grann gädda.

Nu misstänker jag att den inbitne sportfiskaren som sliter sina flug och spinnspön något tusental timmar varje sommar rynkar på näsan och anser att vi är hädiska som driver denna rationella fångstmetod. Till dessa vill jag bara säga "jag går fri" för jag har genom åren slitit ut ett antal spön och rullar när axlarna var mina bästa vänner ...

Även sedan jag uppnått dagens hedervärda ålder så brukar jag varje sommar under viss smärtsam protest lura ett antal öringar eller harrar med mina väl använda handredskap.
Om lyckan står mej bi och den höga vattennivån sjunker undan kommer nog den sommarkväll då jag ytterligare en gång ska lura några ädlare fiskar någonstans uti nallarnas myggrika marker.

Nu i midsommartid har jag för avsikt att tillsammans med favorithustrun uppsöka mina barndoms stigar som inte sällan brukar leda fram till någon bäck eller skogstjärn där jag som pojke slagits med enorma myggsvärmar och även landat otaliga både ädla och oädla firrar.
I begynnelsen av "skogstamejfankarriären" så hade man inte uppnått en ålder av 10 år. Otaliga var nog de ljusa sommarnätter då mor Anna bedrev ett nervöst vandrande mellan fönstren för att se att man kom välbehållen hem.
Min far som stått för "utbildningen" var nog ganska lugn. 

Jag brukar tänka, synd att inte fler har fått uppleva en ljus sommarnatt vid en öringsbäck, en svartbränd skogspanna och storlommens ödesmättade klagorop.
På den tiden tvättade man sig med djungelolja oftare än med vatten...
På den tiden var heller ingen firre för usel för stekpannan...

Var rädda om era minnen och varann
/egon

Det regnar även idag.
Man skulle kunna säga att väderläget är om inte gott så i.a.f ihållande.
Att frammana en hoper positiva känslor en morgon som denna är liksom inte helt enkelt för en regntrött och rejält ålderstigen långkalsongklädd obygdsbo. 

Jag har prövat med diverse positiva tankar.
Jag har tänkt,här finns inga torrsprickor, vi har mat på bordet, tak över huvudet, plusgrader,myggfritt, lövsprickningen är igång, försommar enl almanackan o.s.v
Men om jag då samtidigt kastar ett öga på termometern så är det lätt att halka tillbaka en pinne på humörstegen.
Den graderade "muntergöken" visar +5 grader.
Igår när vi stökade runt i Östra Gobde så passade jag på att lägga skoteroverallen i bilen... inget gotecken precis.

Vattendragen går överfyllda.
På något sätt så liknar vädret svensk invandrings och asylpolitik, det är fullt men det fylls ändå på...

Idag ska jag kolla om vi kan införskaffa en låda strömming som komplement till vårt lokala fiske.
Ett par veckor före midsommar brukar undertecknad och favorithustru göra ett nedslag hos någon kustfiskare som har god tillgång på lekströmming.
Jag vill gärna ha ett antal egentillverkade strömmingsrätter till midsommarlunchen... och ett par snapsar.
Det känns inte helt fel att glödhalstra några saltströmmingar till filtallriken på midsommardagens morgon.

Om nu favorithustrun har den goda smaken att lämna sänghalmen och göra undertecknad sällskap vid frukostbordet skulle detta kännas fint.
Om jag slammrar lite ovarsamt med vårt mingporslin så brukar jag få sällskap.
Om favvon är rädd om porslinet eller om det hela rör sig om enbart saknaden efter sin långkalsongklädda favorit får jag väl fortsätta att grunna på...

Var rädda om varann
/egon

Att man bara kan vara så söt... och så liten... och dessutom vara älg.

Denna nyfödda älgkalv var ute på  matsök och mammasök här om dagen.
Det hela utspelade sig då vi kom körande på en grusväg några kilometer från Gobde.
Den lille kontaktsökande var endast några timmar gammal och ganska så svagbent. Den gnydde svagt och buffade på våra ben för att få mat...
Vart dess mamma höll till kan vi fortfarande grubbla över, men det är inte helt ovanligt att älgkon måste vila efter en kalvning, hon kanske t.o.m var upptagen av att föda fram ytterligare en kalv.
Någon björntragedi är inte aktuell i detta fallet då nalle hade tagit den lilla mumsbiten först.

Nåväl, så småningom började det lilla livet traska en beslutsam vingelfärd längs landsvägsdiket för att ibland stanna och lyssna mot skogen. Jag gissar att kalvens öron uppfattade mammans ängsliga lockrop från skogen. Efter att ha lyssnat ytterligare någom minut så satte den kurs mot det okända...

Lycka till säger vi.

Inte långt från där vi mötte älgkalven hittade vi en förolyckad svan, vi drog den slutsatsen att kraftledningen som löpte strax intill var den skyldige.
Har ni någonsin hört om en svan som flugit in i en fotogenlampa...?

Vädret är stabilt, d.v.s en temperatur mellan 0 och +7 grader, regn och rusk.
Sista snöfläckarna håller på att kasta in handduken.
Fisket är godtagbart.
Händerna frusna och svullna.
Resten av gubbkroppen vill även protestera.
Vi går mot sommar...

Var rädda om varann
/egon