Gobde

Egentligen hade jag för avsikt att räkna upp en längre lista på obekväma sanningar som INTE bör nämnas i vårt smått förljugna land.

Jag hade tänkt mej att nämna något om nedmonteringen av sjukvården och äldrevården. Om stafettläkarna och invandringens konsekvenser, positiv särbehandling, bonusstölder mm
Men vem vill kallas rasist, senil, avundsjuk eller samhällsfrånvänd?

Istället väljer jag att önska alla ett gott slut på 2009
och ett

GOTT NYTT ÅR  2010


Var rädda om varann
/egon

Just nu -37 grader i Sorseletrakten

Det verkar som om det mesta är normalt, åtminstonde om man tittar till vädrets svängningar på min "hemmahorisont" som är Östra Gobdejaur i Lappland.
De senaste veckornas temperatur har legat på -10 till -30 grader i Gobde,  något kallare än  normalt i denna permafrostens avkrok. Före nyår brukar inte sträng kyla hänga kvar i veckor. Januari och februari brukar däremot vara "vargamånader" med flera veckors sammanhängande sträng kyla. Ser att snödjupet ligger på 50-80 cm, kanske något mera än normalt för årstiden.
När "experterna" talar om att nederbörden kommer att öka så och så mycket så gjorde jag en koll... Allt verkar vara normalt. Bilder från 30-talet visar att man i timmerdrivning med häst bara såg hästens huvud över den djupa snön.

När man sedan försöker att skylla global uppvärmning för att 300 renar gått genom isen på en sjö i norr så är man fel ute. Driver man en renhjord över en  sjö på hösten utan att ha koll på istjockleken kan detta sluta illa...
Detta borde väl renskötarna veta, åtminstonde de som har sina skotrar parkerade under isarna.

Där jag nu befinner mig (spanska solkusten) var förra vintern en av de kallaste på många-många år. Det kanske också var den globala uppvärmningen...
Natten har varit varm, +16,8 grader. Ett värmeljus brinner på bordet och jag avser att fylla på koppen.
Under dagen ska vi planera nyårsfirandet.

Fortsätt att sticka yllesockar och var rädda om varann
/egon

Julen är förbi. Det blev en "vit" jul...

Julen ska ju vara en högtid med mycket värme och stillhet. Det stämmer helt i mitt fall, jag hade närmare 40 graders feber och var däckad i husbilen.

För många blir ju julen en "blöt" högtid, detta stämmer även in på mej. Jag hade fullt sjå med att skifta till torra underkläder, dessutom var luftfuktigheten så hög att t.o.m skorporna var en ny typ av mjukbröd. Regnet öste ner dygn efter dygn, det föll flera hundra mm
Att sedan vatten rann in i det spanska elsystemet och ställde oss utan 220 volt under ett dygn blev liksom en liten extra julkrydda, inga adventsstakar, ingen laddning, ingen elbryggare och slutligen ingen KOSTNAD FÖR ELEN. Det där sista får väl ses som positivt tänkande...
Om vi upplevde någon större olägenhet? Näe...

För mej blev julen rena spargrisen...Dyrvinet som blev inhandlat av misstag står ännu oöppnat.
Samma gäller den skånesnaps som jag åkte till Nerja för att inhandla.

Igår dristade jag mig till att testa badrumsvågen, jag hade lättat någon kilo... Nu är inte vår badrumsvåg på långtur för att kolla om vi går upp eller ner i vikt, den har vi till att väga de spanska gasoltuberna för att veta när ett gasolbyte måste till. Att kunna "väga in sig" är bonus...

Det är tidig morgon i Torre på den spanska solkusten. Dagen kommer att bli fin, allt enligt spanska väderspåmän. Favorithustrun är kontaktbar och kaffet är kokt. Pillren svalda och kroppstemperaturen har normaliserats.

Till sist hoppas jag man skiter i allt vad årskrönikor heter, elände i repris, kan de va nåt?

Kyl skumpan och var rädda om varann
/egon

Man kan läsa att Barack Obama har en Mao Zedong-bild som julgransprydnad i Vita Huset, i sitt privata julträd, en kommunistisk massmördare... Vad har denna världens ledare för ytterligare överraskningar att komma med?
Min mamma sa alltid att man skulle vara noggrann med vilka som blev ens kompisar...
Obama säger att han INTE egentligen vet varför han fått Nobels fredspris, där har vi en del gemensamt.
Det faller ett tråkigt dj...a regn över Andalucien, hälsoläget är inte gott, därtill får man rysningar när man tänkar på detta kompisgäng.
Nog hade det väl varit vettigare att hänga upp Osama Bin Laden i grenen än Mao i granen.

Det är nu en ny morgon i Andalucien, regnet har upphört, kaffet nykokt, huvudvärken håller i sig även om jag inte tittar på  ovanstående "kramiga rödingar".
Favorithustrun sover.

Var rädda om varann
/egon

Det är juldagsmorgon här i Torre på den Spanska solkusten.

Klockan har passerat sex och jag lyssnar på radions P1 och "Teologiska rummet". Tanken var att man kanske skulle "gå" till julottan, via laptopen alltså... Den kanske kommer nu vid 0700, under tiden lyssnar jag på ärkebiskop K-G Hammar som ju kan en del om de lodräta kommunikationerna.
Det känns ganska bra att slippa besluta något exakt vad gäller synen på Fadern, Sonen och den Helige Anden... det hela är komplicerat.

Mindre komplicerad är den treenighet som jag, favorithustrun och husbilen upplever. Det är liksom lite mer att ta på. Jag har kommit fram till att när vi bor i denna variant av "compact living" så tar vi på varan så där en 20-30 gånger per dag. Varje gång vi passerar varandra i husbilen blir det lite ofrivilligt småhångel p.g.a just "compact living".
Hur ofta "klämmer ni på varann"?

Julafton var liksom ingen höjdare. Det fanns tillgång till god julmat men även om anden var villig så var köttet svagt... Febern har dämpats genom medecinerande men kroppen protesterar mot praktiskt taget ALLT. Kan vara "svinet" sa den spanska läkaren jag konsulterade. I natt bytte jag undertröja vid fyra tillfällen... Blött ute och blött inne så att säga.
Sjukvården är kostnadsfri i Spanien samt medecinen är dessutom kostnadsfri för pensionärer, ett sorts rätt-tänk kan man säga.

Just nu pågår Julotta från Tavelsjö i Västerbotten.
Yttertemperaturen visar +14 grader och det knapprar av regndroppar på husbilstaket. Det har kommit massor med regn under några dygn. Jättekul!
Favorithustrun har faktiskt varit upp och kollat läget innan hon återgick till sköna sängen.

Har ni tänkt på att Pingsthelgen är den enda "storhelg" som inte är affärsmännens helg...
Nu ser vi fram emot Pingst.

Var rädda om varann och ha en god forts på julen.
/egon

 ,
Har legat i HÖG feber sedan ett par dygn. Först ont i ryggraden, i alla leder, obeskrivlig
huvudvärk. "malariafrossa" släng dej i väggen. Hård medecinering så blir tempen ca 38 grader, om några timmar upp till 40.
Nu vet ni varför jag "ligger lågt" ute i cyberrymden.
Ihållande regn, +16,2 ute, +21,3 i husbilen, 38,6 på febertermometern.

GOD JUL utifall att vi inte hörs...

Håll er friska och var rädda om varann
/egon
 

Ibland är sängen extra skön.

Efter ett par dagar med värk som varit extra efterhängsen så la jag omkull kroppen redan halv åtta igårkväll. Vid sådana tillfällen brukar vi låta lamporna lysa för att slippa "ryktesspridning". Vi vill ju inte att våra vänner och husbilsgrannar ska bli generade...
Mig veterligen har jag inte gjort något dumt som borde framkalla en "värksam" formsvacka. Oavsett anledningen så blev jag hemsökt av denna obekväma sanning.

Jag hör ju till dessa som inte brukar kunna peka på att det är ett väderomslag som framkallar värk. Man kan nog säga att jag har tillhört de trolösa, men lite tveksam blir jag i alla fall denna gång. Efter att ha upplevt en tvåmånadersperiod med torr och varm väderlek så startar i denna stund regnet som lär ska hemsöka oss under en vecka. När jag så hör att grannen ligger på grund av isiachvärk som "bara kom" så börjar jag känna en viss tvekan. Även hastigt påkommen tandvärk har det talats om...
Oavsett vilket så blev nattens viloperiod fyra timmar längre än en "normal natt".
När det sedan påstås att man brukar framkalla värk om man stannar för länge i sängen så blir man ju smått ångerfull. Tänk om kroppen hade kännts ok om jag som vanligt satt på kaffet 0500...

Men en tröst i bedrövelsen kan ju vara att om man inte upplevde formsvackorna så hade man ju släpat på en säck med blandade pillerburkar till ingen nytta.

När jag sedan hör att en anledning till att man kan må så dåligt trots att man har det så bra KAN bero på att man kontinuerligt matas med världens alla eländen, dessa lagras visst som miljögifter...

Nu tänker jag ta min favorithustru i handen och linka runt på morgonens straffrunda.

Släck lamporna senare och var rädda om varann
/egon

Denna morgon liknar tidigare morgnar...nästan.

Morgonpissningen är avklarad.
Kaffet är kokt.
Pillertuggandet utfört.
Sängen är bäddad, på min sida...
Ett ljus står tänt på bordet.
Tidningarnas nätupplagor är skummade.
Väderrapporterna från ett antal orter är kollade.
Eländes-nyheterna på SR P1 och Lokalradion är internetavlyssnade.

Nu väntar jag på att favorithustrun ska pallra sig upp från den sköna bädden och ansluta till sin sällskapstrånande make. I gengälld bjuder jag på frukost och trevligt sällskap...
Efter att den ceremonin är avslutad väntar morgondusch och långpromernad.
Lite mat och dryck ska då inhandlas på det närliggande Mercadona.

Morgontemperaturen här i Torre på Costa del Sol är endast +7 grader. Barometern föll rejält igår.
Natten har varit den blåsigaste vi upplevt på denna plats. Vindskydd och förtält har fått ta stryk.
Ett par gånger under natten har jag blvit tvingad ut för att kolla läget runt husbilarna. Lite extrajobb har vinden skapat, men de flesta husbilarna och tälten har klarat sig bra.
Några löv behöver inte sopas denna morgon, dom har bytt socken.
Trots allt blir nog detta en "hyfsad" dag...

Var rädda om varann
/egon

Igår firade vi Lucia, allas vår ljusdrottning.
Allas och allas, åtminstonde vår halvsvenskt-internationella. Denna gång så var ljusdrottningen Caarina finlands-svensk. Av de övriga som hjälpte till med firandet var nog de flesta svenskar även om det fanns inslag av någon österrikare, en tyska, en canadensare, en äkta Londonbo, ett par ålänningar och en finska. Min alldeles egen favorithustru har ju även hon ett finskt ursprung... Vi var ca trettio personer, de flesta långliggare i husbil/husvagn.

Caarina var en alldeles lämplig lucia, åtminstonde så fyllde hon vissa kriterier, långt ljus hår, levande ljus i kronan, ett vackert leende... vi sjöng med efter bästa förmåga. Kanske lika bra att fastslå att ingen av oss hade platsat som tävlande i sång...
Första svängen som drottningen gjorde var lite snabb, lågan på ljusen påminnde lite väl mycket om rotestart med JAS, men även detta var helt ok i detta glada gäng.

Marie-Louise som är ägarinnan till "våran svenskklubb" såg till att det ständigt fanns godsker på borden, det var glögg och andra lämpliga drycker, där fanns snittar med lax, krustader med gottigott, köttbullar och småkorvar att doppa i dippblandningar, där fanns även annat gott, men då namnkunnigheten på dessa godisar har brister så var det "bara godsaker".
Kvällen gick i en uppsluppen, glad och trevlig anda, efter några timmar bröt vi upp och promenerade hemmåt i den för årstiden ganska ljumma kvällen.
Ingen var stökig och slog på den andre.

Detta gör att jag osökt anser att Italiens Silvio Berlusconi borde byta kompisar eller skaffa munskydd. Tidigare var ju denna man världsmästare i att ge fåfängan ett ansikte...

Var rädda om varann
/egon

Vissa morgnar är ju klart bättre än andra, eller vad sägs om att i gryningen bli varse att någon gör ett besök i förtältet och där avlämmnar en tallrik med nybakade muffins.
Rena hälsokosten, gjorda på sockerfritt fruktmussli.  "Jultomten" var vår husbilsgranne Yvonne, Tack Yvonne! Dom var underbart goda.
Dagen innan hade vi besök av en annan "tomte", denna gång var det vår granne Anita som hade tillverkat hemmagjord apelsinmarmelad och överräckte en burk, underbart god även den. Den passade fint till "muffarna". Tack Anita!

Nästa morgon kommer jag att sitta ute i förtältet med en tom asiett och en kopp java för att se vilka läckerheter som är på ingång...

Klockan har blivit 0615, temperaturen utanför husbilen 11,2 grader, kaffet nykokt, favorithustrun sover. Allt talar för en "lagom" dag. 
På agendan står frukost, dusch och långpromenad. 

 
Var rädda om varann
/egon

När man lever i husbil så blir det liksom lättare att förstå flygvärdinnorna på American Airlines som hävdar att deras "bautaamerikaner" utgör en säkerhetsrisk. Denna "pojke" skulle förmodligen täppa till hålet på nödutgången. Att inte flygvärdinnorna sedan kan passera med sina serveringsvagnar i mittgången kan ju också bli till ett irritationsmoment för den hungrige längst fram i planet.
Det kan ju även misstänkas att denna välväxta pojke skulle tömma serveringsvagnen om den kom inom gripavstånd...
Men en sak kan vi vara övertygade om, han kommer aldrig in i cookpit och kan störa piloterna...
Tänk om grabben blir kissnödig under flygningen.
Trängselskatt kanske vore nåt.

Idag får man betala för två säten på SAS och Norvegian om kroppshyddan kräver den platsen.

Ät grönt och var rädda om varann
/egon

Varje morgon då vi tar den obligatoriska morgonrundan så brukar vi gå Berlinerstrasse.
Berlinerstrasse är nu inte direkt någon gata. Det är bara så att alla tyskar som kommer till Camping Torre del Mar brukar samlas i en radda längs östra sidan av campen, då tyckte väl någon av annan nationalitet att man gott kunde döpa detta till just Berlinerstrasse, och så blev det. Idag så kanske inte detta stämmer för nu är de tyska ekipagen utspridda likt "Israels barn" över hela campen.
Förresten så hade jag nummer 185 på Berlinerstrasse förra vintern, jag har med andra ord gjort mitt som "murbräcka" i tysklägret.
Om man fortsätter Berlinerstrasse in i campen så hamnar man så småningom på Norrlandsgatan, om man nu kan ge den vägböjen namn efter en långväga norrlänning.
I så fall gränsar jag till Nyköpingsvägen, Stockholmsvägen, Ålandsgatan och Köpenhamnsvägen...

Misstänker att vi nog kan få ihop tillräckligt med nationaliteter för ett mindre EU-parlament.

En iakttagelse jag gjort är att det är ovanligt lite ambulanser synliga på campen. Det är ju trots allt ett sorts rullande, medecinknaprande äldreboende, i åldersgruppen 60-80 år. Här tror jag inte att en försäljare av gåstavar har något att hämta, de flesta har allaredan något att stödja sig på, åtminstonde en käpp eller en partner. Vissa hävdar att dom har käppen eller staven till att jaga bort arga hundar... Så kan det trots allt vara.
Ett dödsfall skedde i förra veckan, ytterligare en bekräftelse på att vi någonstans därborta kan skönja "slutrakan".

En annan tanke som ibland slår mig är, hur i herrans namn har vissa lyckats hitta genom europas länder för att så småningom landa på denna camping?
Efter en koll i passet så kan jag konstantera att både jag och favorithustrun platsar bra in i åldersgruppen, VI HAR JU HITTAT HIT FRÅN ÖSTRA GOBDEJAUR, så vad då då.
Jag har upptäckt att kör man fel så brukar man ju få se saker som andra inte får se... alltid en tröst.

Blir man rejält "ställd" så får man ju fråga. Det brukar inte vara något större problem då man ju talar de flesta språk. Att sedan "mottagaren" inte förstår vad man säger bevisar ju bara att dom inte är tillräckligt språkkunniga...

Det är morgon efter en dålig natt, en värkande lång "kortnatt".
Favorithustrun sover och kaffet är nykokt. Tankar för dagen pågår i SR P1.

Var rädda om varann
/egon


 

Igår tog jag tillsammans med favorithustrun en långpromenad.
Nåväl, vi promenerar ju dagligen, men nu hade vi beslutat att gå upp till varuhusen Eroski och Dunnes Store som ligger ett antal kilometer in från kusten.

Några egentliga inköpsmål var inte planerade, lite ögonshopping och en kopp kaffe var nog hela "inköpslistan".
Först gjorde vi Dunnes Store som resulterade i varsitt klädesplagg och något mindre tillbehör avsett för favorithustruns utlandsbaserade tomteverkstad.

Sedan "anföll" vi Eroski där vi strosade runt mellan dignande hyllor. Tänk så mycket man INTE behöver. Så småningom hade vi kommit fram till vinavdelningen, den har storleken som ett större svenskt systembolag.
Där beslutade vi att inhandla ett par flaskor rödvin, vi valde ut två i prisklassen 1,6-1,8 euro. (motsvarar ca 60-70:- vin i sv). När vi sedan betalade så höjde jag lätt på ögonbrynen, den ena flaskan gick på nästan 6 euro... Det visade sig att vi hade nog slarvkollat prisskyltningen vilket resulterade i att vi nu hade investerat i JULVINET.
Den flaskan i sverige kostar förmodligen mer än 150:-, ett "DYRVIN" alltså.
När vi nu iklätt oss spenderbyxorna så valde vi att köpa två tågbiljetter till återresan. Där rök ytterligare ca 13:- per person...

Väl hemma i Torre del Mar så blev det middag i förtältet. Den bestod av något som liknar vår strömming, till detta egentillverkad potatis/blomkålsmos och en glas vitt.
Herreminje så gott det är med MAT!

Var rädda om varann
/egon

Vi går mot fullmåne.
Här om dagen var det någon "långliggare" som sa att här i Andalucien stormar det jämt vid fullmåne.

När jag var ute klockan två inatt för att återställa några mindre "stormskador" så tänkte jag att "visst stämmer detta". Vid förra fullmånen så hade vi samma hårda vindar. Den gången fick vi rulla in markiserna för att undvika skador. Denna gång kunde vi inte rulla in någon markis då ju husbilstältet är integrerat med markisen.

Jag vaknade av att tältduken slog onormalt mot stagen, husbilen fick ta emot rejäla vindstötar. När det sedan blev ett extrarassel ute i tältet så tog jag beslut om nattarbete. Rasslet kom från en burk med små stenar och värmeljus som åkt ner från bordet och "grusat" golvet. Adventsstaken hade åkt omkull och städat av ett litet bord.
Några linor fick spännas om...
En kvart senare var jag tillbaka och kunde tanka värme hos favorithustrun.

Psykiatriproffessorn Lars von Knorring menar ju att det är helt normalt att vi påverkas av månfaserna.
Vissa påstår att dom tappar sömnen, man har speciella drömmar. Man pekar på romantiken och satanismen. Tidvattnet styrs ju av månen... Det heter ju att man blir mångalen.
Hjärnskrynklare verkar ju bli påverkade... Själv tyckte jag nog att jag var lite påverkad då jag i den Spanska nattens kompakta mörker försökte att lossa en igendragen knut, då sa jag saker som man brukar säga då man är mångalen... men då det var en knut så kanske det heter "bindgalen".

Nåväl efter ytterligare någon timma så var det nästan ingen vind alls...
Klockan har passerat 0600 och jag har kokat morgonkaffet, tänt den lysande renen, favvon sover ännu, det är lungt på alla plan...

Var rädda om varann
/egon