31 december 2008 !
Idag blev boulen inställd.
Själv var jag helt inställd på att få ett bra avslut på 2008, avsåg att "sopa banan" med motståndarlaget.
Det sket sig på grund av en regnskur.
Då vi liksom var på språng ändå så beslutades att gå vidare till penga-uttagsautomaten som var närmast, den var liksom strategiskt placerad då man ska fortsätta till matbutiken Mercandona, dom vill ju så gärna överta samtliga uttag man gör.
Apparateländet betedde sig som en kriminell...
Jag knappade in koden samt ett uttagsbelopp på 200 euro,när allt var ok så verkställde fanskapet det hela genom att ÅTERLÄMMNA visakortet men INTE GE MIG PENGAR.
Vi beslutar att uppsöka ett bankkontor för att kolla om någon högre tjänsteman har en slips som håller för ett mindre lyft, ni vet "drag och släpp" som det heter på dataspråk.
Min favorithustru kom då med en ljus ide, hon föreslår att jag går till husbilen och kollar på laptop,en om där finns ngt registrerat uttag så skulle hon fortsätta till Mercandona. Ni vet priset på en fin slips är inte fy skam...
Det visar sig att något uttag INTE finns registrerat.
Utandningen skulle kanske räckt till att driva en mindre segelbåt någon distansminut.
Nu tar jag cykeln och genar mot färdriktningen, sparat till böterna hade jag ju liksom redan gjort.
När vi så möts inne på Mercandona tar vi beslutet att köpa en extraflaska för "vinsten", nåja det var liksom en vinst att inte gjort en förlust...
Vi har nu endast NIO TIMMAR kvar av detta bättre begagnade 2008.
Ska vi satsa på att 2009 blir ett bättre år... eller är detta för vågat.
Nu pratar man om en eftermiddagsboule trots allt!
Gott Nytt År!
Var rädda om varann
/egon
Själv var jag helt inställd på att få ett bra avslut på 2008, avsåg att "sopa banan" med motståndarlaget.
Det sket sig på grund av en regnskur.
Då vi liksom var på språng ändå så beslutades att gå vidare till penga-uttagsautomaten som var närmast, den var liksom strategiskt placerad då man ska fortsätta till matbutiken Mercandona, dom vill ju så gärna överta samtliga uttag man gör.
Apparateländet betedde sig som en kriminell...
Jag knappade in koden samt ett uttagsbelopp på 200 euro,när allt var ok så verkställde fanskapet det hela genom att ÅTERLÄMMNA visakortet men INTE GE MIG PENGAR.
Vi beslutar att uppsöka ett bankkontor för att kolla om någon högre tjänsteman har en slips som håller för ett mindre lyft, ni vet "drag och släpp" som det heter på dataspråk.
Min favorithustru kom då med en ljus ide, hon föreslår att jag går till husbilen och kollar på laptop,en om där finns ngt registrerat uttag så skulle hon fortsätta till Mercandona. Ni vet priset på en fin slips är inte fy skam...
Det visar sig att något uttag INTE finns registrerat.
Utandningen skulle kanske räckt till att driva en mindre segelbåt någon distansminut.
Nu tar jag cykeln och genar mot färdriktningen, sparat till böterna hade jag ju liksom redan gjort.
När vi så möts inne på Mercandona tar vi beslutet att köpa en extraflaska för "vinsten", nåja det var liksom en vinst att inte gjort en förlust...
Vi har nu endast NIO TIMMAR kvar av detta bättre begagnade 2008.
Ska vi satsa på att 2009 blir ett bättre år... eller är detta för vågat.
Nu pratar man om en eftermiddagsboule trots allt!
Gott Nytt År!
Var rädda om varann
/egon
Mårdstammen ökar !
Trots att jag befinner mig på resa i sydeuropa så är jag uppdaterad på vad som sker i skogarna runt Östra Gobdejaur.
Innan vi rullade bort från snö och kyla hade vi iordningsställt mårdfällorna. Våra vänner Mats och Eina i Raivoberg sköter sedan den löpande kontrollen av dessa, en syssla som dom har skött med bravur.
Under denna tid har dom hämtat hem fem mårdar, dels från deras egna fällor, dels från Gobdefällorna.
Som de flesta vet så är ju mården en riktig marodör vad gäller att plundra fågelbon, den är en yrkesmördare inom sitt revir, den jagar fatt på en ekorre med lätthet, den tär hårt på skogsfågelstammen.
En fråga som kanske förblir obesvarad är dock varför stammen verkar att ha ökat så rejält inom endast något år, förra vintern fanns inte många spårstämplar efter mård i området.
Ett par mårdar fick likväl "bita i gräset" under gångna vintern, på nyårsafton gick den sista i fällan.
Nu tyder allt på att mårdstammen har fått ett uppsving, kan detta bero på att ekorrstammen har ökat rejält som det ser ut.
Förra vintern så kunde 8-10 ekorrar söka mat runt fågelbordet i Östra Gobdejaur, detta var någonting nytt hos oss.
I skrivandets stund går klockan mot 0830 här i Torre del Mar, det är dagen före NYÅRSAFTON. Yttertemperaturen visar på +11 grader och min favorithustru ska nu lockas till frukostbordet med löfte om kaffetåren. Hon ligger kvar i bädden och läser sin "tegelsten" med stor inlevelse.
Jag har dukat fram ost och en skivad smakrik korv, yoghurt och färskt bröd till frukost, och den efterlängtade kaffetåren.
Det här med nyårslöften...tänk efter FÖRE.
Var rädda om varann.
/egon
Innan vi rullade bort från snö och kyla hade vi iordningsställt mårdfällorna. Våra vänner Mats och Eina i Raivoberg sköter sedan den löpande kontrollen av dessa, en syssla som dom har skött med bravur.
Under denna tid har dom hämtat hem fem mårdar, dels från deras egna fällor, dels från Gobdefällorna.
Som de flesta vet så är ju mården en riktig marodör vad gäller att plundra fågelbon, den är en yrkesmördare inom sitt revir, den jagar fatt på en ekorre med lätthet, den tär hårt på skogsfågelstammen.
En fråga som kanske förblir obesvarad är dock varför stammen verkar att ha ökat så rejält inom endast något år, förra vintern fanns inte många spårstämplar efter mård i området.
Ett par mårdar fick likväl "bita i gräset" under gångna vintern, på nyårsafton gick den sista i fällan.
Nu tyder allt på att mårdstammen har fått ett uppsving, kan detta bero på att ekorrstammen har ökat rejält som det ser ut.
Förra vintern så kunde 8-10 ekorrar söka mat runt fågelbordet i Östra Gobdejaur, detta var någonting nytt hos oss.
I skrivandets stund går klockan mot 0830 här i Torre del Mar, det är dagen före NYÅRSAFTON. Yttertemperaturen visar på +11 grader och min favorithustru ska nu lockas till frukostbordet med löfte om kaffetåren. Hon ligger kvar i bädden och läser sin "tegelsten" med stor inlevelse.
Jag har dukat fram ost och en skivad smakrik korv, yoghurt och färskt bröd till frukost, och den efterlängtade kaffetåren.
Det här med nyårslöften...tänk efter FÖRE.
Var rädda om varann.
/egon
Vilken dag!
Vissa dagar är fullbokade.
Det här var en sådan, själv så förvånas man av att den som egentligen inte har några sysslokrav kan ha så svårt att få tiden att räcka till.
Det har ju hänt att någon vid något tillfälle frågat oss hur vi får dagarna att gå.
Låt mej då klargöra att det finns en synnerligen stark misstanke om att klockan går fortare här vid medelhavet, och om den misstanken skulle vara ogrundad så kan tidsbristen bara förklaras med att man har synnerligen mycket att stå i...
Bara till att peta i sig en frukost så går det ju åt en del värdefull tid.
Boulerundan klockan 1100 brukar dra ut på tiden om man ska klå "proffsen".
Sedan att skaffa fram en gummipackning till en spansk gasflaska, detta föranledde en rundvandring i Torre del Mar med ett flertal stopp där man fick genomgå språkövningar som ingen invandrare skulle godta eller ens kunna drömma om.
Två timmar och en halv mil senare så höll jag krampaktigt i nämnda packning, att det sedan visade sig att det inte var packningen som falerade är ju en annan historia...
Vi hade nu ytterligare ett åtagande att utföra denna dag, detta gällde att fotvandra upp till Eroski, ett varuhus en bit utanför Torre Del Mar.
Detta tillsammans med ett par goda vänner från Nyköping som även har sin husbil parkerad här, dom hade aldrig varit där så jag fick "spåra".
Efter att ha vandrat och handlat dittan och dattan så avslutade vi med en fika innan vi återvände, nu valde vi att åka med spårvagnen som går mellan Velez-Malaga och Torre Del Mar, en lisa för trötta ben...
Nu hade vi bara en kilometer att fotvandra från ändstationen.
Väl hemkommen så hade klockan börjat närma sig 1800 och magen kurrade betänkligt av hunger.
Vi intog en mixad måltid med VATTEN som måltidsdryck, VILKEN RENLEVNAD i detta vineldorado.
Det har blåst upp till storm och vinden ligger på utifrån medelhavet och Marocko, hela ekipaget ruskar på sig i byarna. Luften är stundtals lite grå av finfördelat vatten, jag lovar att det känns fint att få sitta och trycka inomhus.
Man lovar lite regn i morgon så vi kanske måste ställa in boulen...
Nu ska jag chatta med våra vänner, "svikarna" som stuckit hem till gamla Sverige och de sina, men som snart dyker upp här igen. Vi börjar så smått att sakna dom...
Yttertemperaturen visar på 13,7 grader när klockan blivit 2130 och min favorithustru har intagit högerbädden bak i Skalman.
Var rädda om varann
/egon
Det här var en sådan, själv så förvånas man av att den som egentligen inte har några sysslokrav kan ha så svårt att få tiden att räcka till.
Det har ju hänt att någon vid något tillfälle frågat oss hur vi får dagarna att gå.
Låt mej då klargöra att det finns en synnerligen stark misstanke om att klockan går fortare här vid medelhavet, och om den misstanken skulle vara ogrundad så kan tidsbristen bara förklaras med att man har synnerligen mycket att stå i...
Bara till att peta i sig en frukost så går det ju åt en del värdefull tid.
Boulerundan klockan 1100 brukar dra ut på tiden om man ska klå "proffsen".
Sedan att skaffa fram en gummipackning till en spansk gasflaska, detta föranledde en rundvandring i Torre del Mar med ett flertal stopp där man fick genomgå språkövningar som ingen invandrare skulle godta eller ens kunna drömma om.
Två timmar och en halv mil senare så höll jag krampaktigt i nämnda packning, att det sedan visade sig att det inte var packningen som falerade är ju en annan historia...
Vi hade nu ytterligare ett åtagande att utföra denna dag, detta gällde att fotvandra upp till Eroski, ett varuhus en bit utanför Torre Del Mar.
Detta tillsammans med ett par goda vänner från Nyköping som även har sin husbil parkerad här, dom hade aldrig varit där så jag fick "spåra".
Efter att ha vandrat och handlat dittan och dattan så avslutade vi med en fika innan vi återvände, nu valde vi att åka med spårvagnen som går mellan Velez-Malaga och Torre Del Mar, en lisa för trötta ben...
Nu hade vi bara en kilometer att fotvandra från ändstationen.
Väl hemkommen så hade klockan börjat närma sig 1800 och magen kurrade betänkligt av hunger.
Vi intog en mixad måltid med VATTEN som måltidsdryck, VILKEN RENLEVNAD i detta vineldorado.
Det har blåst upp till storm och vinden ligger på utifrån medelhavet och Marocko, hela ekipaget ruskar på sig i byarna. Luften är stundtals lite grå av finfördelat vatten, jag lovar att det känns fint att få sitta och trycka inomhus.
Man lovar lite regn i morgon så vi kanske måste ställa in boulen...
Nu ska jag chatta med våra vänner, "svikarna" som stuckit hem till gamla Sverige och de sina, men som snart dyker upp här igen. Vi börjar så smått att sakna dom...
Yttertemperaturen visar på 13,7 grader när klockan blivit 2130 och min favorithustru har intagit högerbädden bak i Skalman.
Var rädda om varann
/egon
Över huvud taget!
En tragedi var nära förestående här intill vårt husbilsboende.
En vildhund av shäfertyp hade sina halvstora valpar här intill. Vi hörde hur dom gläfste och kivades om nätterna.
Ibland tog tiken i med hårdhandskarna så att valparna tjöt för full hals.
Så en dag för fem dagar sedan hade en av valparna sökt rätt på en genomskinlig vattenbehållare i plast, sedan gjorde valpen som Emil i Lönneberga då han stoppade huvet i soppskålen. Skillnaden var att valpen hade ingen som hjälpte sig av med plastbehållaren. Om inte plastbehållaren varit genomskinlig så hade vi nog ganska snart lyckats fånga in den olycksalige. Tyvärr hade han ett visst synfält genom behållaren.
Öppningen var sådan att valpen hade lyckats stoppa dit huvudet med visst mått av våld, men att själv få den av huvudet var en omöjlighet.
När vi så till slut gjorde en större räddningsaktion ledd av några campinggäster lyckades valpen infångas och sedan skars plastbehållaren bort, den var för trång att dra av. Behållaren var delvis fylld med vatten som förmodligen var från valpens utandningsluft, den fukten var förmodligen det som räddade valpen från att duka under.
Det var en lycklig valp som kunde krypa ner bland stenblocken till sina bröder och systrar.
Var rädda om varann
/egon
En vildhund av shäfertyp hade sina halvstora valpar här intill. Vi hörde hur dom gläfste och kivades om nätterna.
Ibland tog tiken i med hårdhandskarna så att valparna tjöt för full hals.
Så en dag för fem dagar sedan hade en av valparna sökt rätt på en genomskinlig vattenbehållare i plast, sedan gjorde valpen som Emil i Lönneberga då han stoppade huvet i soppskålen. Skillnaden var att valpen hade ingen som hjälpte sig av med plastbehållaren. Om inte plastbehållaren varit genomskinlig så hade vi nog ganska snart lyckats fånga in den olycksalige. Tyvärr hade han ett visst synfält genom behållaren.
Öppningen var sådan att valpen hade lyckats stoppa dit huvudet med visst mått av våld, men att själv få den av huvudet var en omöjlighet.
När vi så till slut gjorde en större räddningsaktion ledd av några campinggäster lyckades valpen infångas och sedan skars plastbehållaren bort, den var för trång att dra av. Behållaren var delvis fylld med vatten som förmodligen var från valpens utandningsluft, den fukten var förmodligen det som räddade valpen från att duka under.
Det var en lycklig valp som kunde krypa ner bland stenblocken till sina bröder och systrar.
Var rädda om varann
/egon
Det har vänt!
Dagarna blir längre.
Hemma i vårt kära Gobdejaur är tiden mellan solens upp och nedgång endast tre timmar.
Här i Torre Del Mar är den tiden tio timmar.
10.07 - 13.19 i Gobdejaur och 08.26 - 18.05 här i Torre.
Det kändes lite tidigt då vi igår bänkade oss för julmiddagen i fullt dagsljus.
Vi fick "full dag" innan vi intog sköna sängen, dels så hade vi startat tidigt för att hinna ordna platsen där vi skulle äta julmaten, bord och stolar skulle på plats, matbestick och tallrikar skulle ordnas, provsmaka gravlaxen...
Sedan till boulebanan där mitt lag vann första omgången och tog en förlust i den andra, min favorithustrus lag tog även en vinst och en förlust.
Kommer ni ihåg så roligt det var att spela kula som barn.... ja då vet ni ju.
Sedan en enklare lunch med lite julmusik av Håkan Hagegård som tilltugg.
Sedan tvagning, typ"helkropps" för att lukta gott inför kvällen. Efter duschen så tyckte min favorithustru att MITT hår spretade så hon tog en vända med hårsprayen. Cykelhjälmar, släng er i väggen...
Det blev en fin kväll med god mat och julmusik av Jussi Björling.
När så julmusiken tystnat och vi var åter i husbilen så ringde vi till barna...
Innan ögonen föll samman hann jag backa bandet och minnas episoder från den tiden då barnaröster ljöd från vårt tidigare hem "västibyn" i Norrlångträsk. Allt har sin tid...
God fortsättning önskar Laila och Egon i Torre Del Mar.
Kramas och var rädda om varann
/egon
Fiskälskare och andra!
Julbord i all ära...
Jag upplever nog att julbordet mera är en fröjd för ögat än för magen. Jag brukar inte orka med att pröva på alla de läckerheter som ingår i ett julbord.
Och om jag lyckas med konststycket att avsmaka samtliga sorter så brukar jag må som jag förtjänar.
Om jag däremot får ett julbord med många olika fiskrätter så har jag nått mitt Samarkand. Man blir inte lika "däst" och övermätt av fisk enligt min mening.
Det lite enklare julbord som vi avser att ordna bland oss svenskar (vissa tyska och finska härstammningar ingår) kommer att ha väl tilltagen "fiskavdelning"
Jag ska tillsammans med min favorithustru stå för laxen och delar av sillbordet, MEN vi saknar lutfisken...
Andra husbilsboende står för skinkan och köttbullarna, en står för den Jansonsska frestelsen, morotslådan som ju härstammar från Finland fixar Mauno och Sirkka.Vi ska bänka oss i förtältet ganska tidigt så att man har möjlighet att bli hungrig igen under kvällen.
Vi startar nog med en glöggkopp, fortsätter med sill och nubbe, övergår sdan till det tunga artelleriet, laxen, köttbullarna och skinkan.
Som final blir det nog en ris a la Malta och kaffe med kaka.
I Finland har man ett ordspråk som säger "ÖGONEN DRAR MER ÄN MAGEN", kan vara ett bra mått då man lastar på sin tallrik...
En sak som kommer att saknas vid julbordet är våra barn och barnbarn även om cybertekniken har löst detta till en del...
Till sist GOD JUL till er alla!
Ät fisk, kramas och var rädda om varann
/egon
(favorithustrun instämmer)
Jag upplever nog att julbordet mera är en fröjd för ögat än för magen. Jag brukar inte orka med att pröva på alla de läckerheter som ingår i ett julbord.
Och om jag lyckas med konststycket att avsmaka samtliga sorter så brukar jag må som jag förtjänar.
Om jag däremot får ett julbord med många olika fiskrätter så har jag nått mitt Samarkand. Man blir inte lika "däst" och övermätt av fisk enligt min mening.
Det lite enklare julbord som vi avser att ordna bland oss svenskar (vissa tyska och finska härstammningar ingår) kommer att ha väl tilltagen "fiskavdelning"
Jag ska tillsammans med min favorithustru stå för laxen och delar av sillbordet, MEN vi saknar lutfisken...
Andra husbilsboende står för skinkan och köttbullarna, en står för den Jansonsska frestelsen, morotslådan som ju härstammar från Finland fixar Mauno och Sirkka.Vi ska bänka oss i förtältet ganska tidigt så att man har möjlighet att bli hungrig igen under kvällen.
Vi startar nog med en glöggkopp, fortsätter med sill och nubbe, övergår sdan till det tunga artelleriet, laxen, köttbullarna och skinkan.
Som final blir det nog en ris a la Malta och kaffe med kaka.
I Finland har man ett ordspråk som säger "ÖGONEN DRAR MER ÄN MAGEN", kan vara ett bra mått då man lastar på sin tallrik...
En sak som kommer att saknas vid julbordet är våra barn och barnbarn även om cybertekniken har löst detta till en del...
Till sist GOD JUL till er alla!
Ät fisk, kramas och var rädda om varann
/egon
(favorithustrun instämmer)
Se vilken stil hon har!
Min favorithustru har bytt ut mej...mot ett klot. Hon har med andra ord funnit sin gren, kanske inte den tuffaste sporten men likväl att den kräver sin KVINNA.
Att hon är duktig kan jag intyga.
Vad jag är mest rädd för är att hon ska ådra sig en idrottskada.
Klicka på bilderna så förstår ni att tungan ligger illa till...
Hon håller sig med en egen paparazzifotograf...
Håll er i form och var rädda om varann
/egon
Värmen kom tillbaka!
Nu är den här...
Värmen, den goa och efterlängtade har kommit åter.
Alla beter sig som om en förlorad son hade återvänt till fadershuset, man hälsar glatt på alla de språk man kan, man har rivit av sig ett antal paltor som man motvilligt måst ikläda sig, mungiporna har vinklats om...
Nu är det shorts och kortärmat...igen!
Man går till varandras husbilar och uterum och språkar eller tar en öl. Ni kan inte drömma om hur mycket sol och värme åter kan frammana lite sällskaplighet.
Carmen, Camping Torre Del Mars okrönta drottning och överhuvud går in på kramavstånd då hon hälsar, ett tag trodde jag att hon var flirtig trots sin höga ålder, men nu vet jag att det hela beror på att hennes glasögon som mest liknar två flaskbottnar kräver en viss närkontakt för att fastställa vilken varelse som passerar förbi.
Allt smälter i värmen...
Under snart två veckor har snålblåst och allehanda kalldrag varit den dominerande vädertypen.
Sierra Nevadas utlöpare mot kusten har ståtat med vitklädda toppar, idag hade dom återtagit sin mörka snöfria ton igen.
Idag hade vi 18-20 grader i skuggan och i solväggen bakom husbilen var det säkert 35 grader. Där hade min favorithustru med väninnan Yvonne bänkat sig i varsin solstol. Där avnjöt vi även dagens lunch efter avslutat boulespel på stranden.
Undertecknad tog av långkalsongerna... igen!
Det är sen kväll här i Torre Del Mar på Spanska solkusten, termometern visar på 11,5 grader och himlen är stjärnbeströdd. I morgon blir ytterligare en molnfri dag...
Vi har tidigare under kvällen avnjutit en underbar fisksoppa hos våra vänner Yvonne och Christer i deras husbil, där såg vi även på "PÅ SPÅRET" via satelit.
Favorithustrun har intagit sängläge. Jag avser att följa efter, men först ska jag släcke ner lite av adventsbelysningen.
Vi kanske hörs i morgon...
Stressa inte sönder julen och var rädda om varann.
/egon
Värmen, den goa och efterlängtade har kommit åter.
Alla beter sig som om en förlorad son hade återvänt till fadershuset, man hälsar glatt på alla de språk man kan, man har rivit av sig ett antal paltor som man motvilligt måst ikläda sig, mungiporna har vinklats om...
Nu är det shorts och kortärmat...igen!
Man går till varandras husbilar och uterum och språkar eller tar en öl. Ni kan inte drömma om hur mycket sol och värme åter kan frammana lite sällskaplighet.
Carmen, Camping Torre Del Mars okrönta drottning och överhuvud går in på kramavstånd då hon hälsar, ett tag trodde jag att hon var flirtig trots sin höga ålder, men nu vet jag att det hela beror på att hennes glasögon som mest liknar två flaskbottnar kräver en viss närkontakt för att fastställa vilken varelse som passerar förbi.
Allt smälter i värmen...
Under snart två veckor har snålblåst och allehanda kalldrag varit den dominerande vädertypen.
Sierra Nevadas utlöpare mot kusten har ståtat med vitklädda toppar, idag hade dom återtagit sin mörka snöfria ton igen.
Idag hade vi 18-20 grader i skuggan och i solväggen bakom husbilen var det säkert 35 grader. Där hade min favorithustru med väninnan Yvonne bänkat sig i varsin solstol. Där avnjöt vi även dagens lunch efter avslutat boulespel på stranden.
Undertecknad tog av långkalsongerna... igen!
Det är sen kväll här i Torre Del Mar på Spanska solkusten, termometern visar på 11,5 grader och himlen är stjärnbeströdd. I morgon blir ytterligare en molnfri dag...
Vi har tidigare under kvällen avnjutit en underbar fisksoppa hos våra vänner Yvonne och Christer i deras husbil, där såg vi även på "PÅ SPÅRET" via satelit.
Favorithustrun har intagit sängläge. Jag avser att följa efter, men först ska jag släcke ner lite av adventsbelysningen.
Vi kanske hörs i morgon...
Stressa inte sönder julen och var rädda om varann.
/egon
Vågat!
Här om sistens köpte vi en personvåg.
Egentligen så var denna investeruing påkallad av att man måste, åtminstonde bör veta var nivån i gasflaskorna befinner sig. Att bli stående utan gas i ett varmt klimat går väl an, men det är inte säkert att man alltid är på rätt plats när värmen eller den gasdrivna spisen drar sin sista suck.
Här i Spanien är det billigare för oss att köra värme, spis och kyl på propan jämfört med el. Vi betalar 12,30 euro för en fylld spansk gasflaska som normalt räcker i ca tio dygn. Skulle vi köra på el så kom vi upp i det dubbla.
Man kan även väga personer på en personvåg...
Det var något vi tog fasta på, så både undertecknad och favorithustru har börjat med invägning...
Vår rekommendation är att man ska vara försiktig med dessa invägningar, vi upplevde proceduren som ganska"vågad".
Till skillnad mot gasflaskorna så hade vår vikt gått åt andra hållet, inte mycket men dock någon ovälkommen kilo.
Att tiden mellan brottet och straffet bör vara kort vet väl de flesta, eller... Alltså ska vi redan denna dag förlänga vår dagliga straffrunda med några kilometer.
Det känns ju liksom mera legalt att "synda" sedan man har tagit rundan...
Vårt måtto är trots allt "sötsaker göra sig icke besvär", men detta har inte gått till fullbordan vad avser de goda spanska vinerna, tyvärr!
Igår vägde vi våra cyklar...!!!
Anledningen var att cykelstället bak på vår husbil endast är godkänt för femtio kilo och vi har för avsikt att under den fortsatta färden förvara en extra kompositflaska där. Våra två cyklar vägde tillsammans 38 kilo så det bör gå.
Nu ska jag påkalla min favorithustrus uppmärksamhet i andra ändan av vår husbil, sedan bjuder jag på en morgonfika.
Håll koll på vikten och var rädda om varann!
/egon
Egentligen så var denna investeruing påkallad av att man måste, åtminstonde bör veta var nivån i gasflaskorna befinner sig. Att bli stående utan gas i ett varmt klimat går väl an, men det är inte säkert att man alltid är på rätt plats när värmen eller den gasdrivna spisen drar sin sista suck.
Här i Spanien är det billigare för oss att köra värme, spis och kyl på propan jämfört med el. Vi betalar 12,30 euro för en fylld spansk gasflaska som normalt räcker i ca tio dygn. Skulle vi köra på el så kom vi upp i det dubbla.
Man kan även väga personer på en personvåg...
Det var något vi tog fasta på, så både undertecknad och favorithustru har börjat med invägning...
Vår rekommendation är att man ska vara försiktig med dessa invägningar, vi upplevde proceduren som ganska"vågad".
Till skillnad mot gasflaskorna så hade vår vikt gått åt andra hållet, inte mycket men dock någon ovälkommen kilo.
Att tiden mellan brottet och straffet bör vara kort vet väl de flesta, eller... Alltså ska vi redan denna dag förlänga vår dagliga straffrunda med några kilometer.
Det känns ju liksom mera legalt att "synda" sedan man har tagit rundan...
Vårt måtto är trots allt "sötsaker göra sig icke besvär", men detta har inte gått till fullbordan vad avser de goda spanska vinerna, tyvärr!
Igår vägde vi våra cyklar...!!!
Anledningen var att cykelstället bak på vår husbil endast är godkänt för femtio kilo och vi har för avsikt att under den fortsatta färden förvara en extra kompositflaska där. Våra två cyklar vägde tillsammans 38 kilo så det bör gå.
Nu ska jag påkalla min favorithustrus uppmärksamhet i andra ändan av vår husbil, sedan bjuder jag på en morgonfika.
Håll koll på vikten och var rädda om varann!
/egon
Rapport från Torre Del Mar!
Allt tyder på att 40-talisterna blir en berest åldersgrupp.
Nu har vi ju bebott denna plats under någon månad, och under den tiden så har jag kunnat konstantera att långliggarna här kommer från åldersgruppen 60-75 år. Att här även bor någon yngre eller någon äldre är väl en självklarhet, men ca 90% har "åldern" inne.
De flesta kommer från Tyskland och England.
Svenskar fins här ett antal, norrmän, finländare och danskar likaså, någon irländare och fransman har vi stött på.
Den som har längsta resvägen är utan tvekan ett husbilsboende svenskt par från Ö Gobdejaur i Lappland.
Jag uppskattar att ca 90% har ett husbilsboende, resten har husvagnar, någon har vi sett som bodde i tält.
Här blir vi ytterligare en tid, åtminstonde till efter helgerna innan vi rullar vidare mot Portugal och nya äventyr.
En del av långliggarna reser hem och firar jul med nära och kära... så gör även flera av våra nyfunna vänner.
Trots att de flesta som bor på denna camping har en relativt hög ålder så har vi bara observerat ett ambulansbesök sedan vi parkerade här. Den gången så gällde det en dam som led av nötallergi.
Detta bör ju betyda att 40-talisterna är av ett segt virke...
Till sist vill Ö Gobdejaurs rullande team önska alla en riktigt GOD JUL!
Var rädda om varann
/egon
Blinka lilla Camping där...!
Jul, Jul strålande jul.
Ungefär så skulle jag vilja beskriva omgivningen inne på Camping Torre Del Mar.
Här blinkar tomtar, ljusslingor, färgade lampor och många andra ting. För den epelepsidrabbade skulle detta vara den optimala anfalls-utlösande faktorn.
Det verkar som om vi nordbor är något mer återhållsamma vad gäller att julbelysa egen och andras omgivning.
Kanske är det så att hela vår snötyngda omgivning hemmavid fyller en del av "tomtemysjulbelysningsbehovet".
Visst har vi adventsstakar och julstjärnor och säkert en handfull andra "upplysningar", men långt ifrån att vi kan tävla med detta internationella ljuskrams.
Jag uppfattar det som om tyskarna är de som glittrar mest här på Campen. Dom verkar ju vara rätt så stora i det mesta...
Vissa av husbilarna/safarirummen/förtälten påminner nog bra mycket om LasVegas på kvällen.
Nåväl, själva så har vi en sällsynt ful-snygg ren av utländsk härkomst lysande i framfönstret, vid sidan om denna sitter en Gobdelappgubbe fullt smyckad med lasso, kniv och kåsa, dock inte belyst. Vid sidan om detta har vi en blomma, en julstjärna. I fönstret vid matbordet har vi en elektrisk adventsstake, och på matbordet ett rött stearinljus.
Borden har fått juldukar både i safarirummet och på matbordet. En liten tomte står tillsammans med två röda stearinljus på bordet i uterummet.
Det var det hela...
Klockan tre i natt så hade vår belysta ren gett upp. Första tanken var ju att han hade kastat in handduken på grund av snöbrist och hemlängtan, men vid närmare koll så hade elskåpets säkring utlöst.
På tal om hemlängtan så när jag och min favorithustru lyssnade på luciasångerna via den svenska radion här på Solkusten så kände vi av en tår i ögonvrån. Det var så VACKERT! Jag tror vi saltade på morgonmackan med tårar...
Nu drar det ihop sig till dagens boulematch på stranden.
Glöm inte att blåsa ut ljusen och var rädda om varann.
/egon
63-års boule-debuten!
Igår fyllde jag 63 år...
Egentligen så är det helt tillräckligt att fylla år en gång om året.
Att fylla ojämt år på en ojämn dag och spela boule på en ojämn bana på en och samma dag, och att dessutom avsluta dagen på restaurang i goda vänners lag, detta gör att man tycker att hemvägen även är ojämn...
Att bli sååå uppvaktad på en i mina ögon högst obetydlig dag hör ju inte till familjetraditionerna. MEN DAGEN BLEV EN AV ÅRETS TREVLIGASTE!
Klockan 11 på förmiddagen begick vi boulepremiär, nästan sant var det. Det var i alla fall premiär att få spela med "boule-proffs" , såna som vet hur spelet ska spelas. Ni vet det här med upplägg och taktik.
Självklart var ju undertecknad i det vinnande laget...
Att jag sedan var begåvad med en boule-intresserad och talangfull favorithustru gjorde inte premiären mindre minnesvärd.
På midsommaraftnarna hemma i Gobdejaur så brukar vi ha en boule-runda med inlagda vätskekontroller, kanske dessa kontroller påverkade spelet, vad vet jag... Jag vill även påminna mej att spelets regler var något annorlunda.
Hur som helst så var dessa kontroller inte inlagda i gårdagens spel.
Efter avslutat spel tog vi en lunchpaus och laddade inför födelsedagskaffet som intogs i safarirummet/förtältet.
Vi var tio personer som bänkade oss och avnjöt en fika på kaffe, en tårtbit och en likör därtill.
Sedan gick vi på "Hong Kong" och avnjöt en god mixad kinesisk kvällsmiddag. Till kaffet och likören kom hovmästaren med en present i var hand. En inslagen sidenslips och notan...
Klockan 2330 kröp vi trötta och belåtna ner i sköna sängen.
Var rädda om varann
/egon
Chorros!
Under gårdagens straffrunda köpte vi "chorros".
Om jag bör jar med att förklara vad som är straffrundan så är det den dagliga motionsrundan som frammanas av ett alltför bekvämt leverne...
Chorros är en del av det goda levernet...
Chorros är i smaken lite likt våfflor, men till utseendet så kan man mera likna chorros med en "våffelkorv".
Chorros-smeten kommer ut från en kran som är placerad över ett frityrbad. Man snurrar igång frityrbadet så att strängen bildar en ring i frityren, så småningom har man ring på ring på ring...
Man delar sedan på strängen och kan då köpas som "take-away" eller så slår man sig ner vid ett bord och då serveras chorrosen med en kopp choklad och strösocker.
Vi köpte fyra längder ca 25 cm per st och tog med hem till våran "Skalman". Sedan bjöd vi våra vänner tillika husbilsgrannar på denna enkla delikatess, utan socker, vi kokade en kopp kaffe och slog oss ner i solen bakom safarirummet och avnjöt det hela.
Hela kalaset gick loss på en euro , ca 10 kr.
Risken för ett chorrosåterfall verkar vara överhängande...
Nu har vi strax middags-dax i Torre Del Mar och då ska vi inmundiga stekta kycklingklubbor med bitar av cuccini och röd paprika, allt i en "röd-grön röra". Till detta ska smaklökarna få sig ett glas rött.
Det hela ska avnjutas i safarirummet som är namnet på husbilsförtältet. Där tänder vi några ljus samt en kineslampa som påminner om en safarihatt.
Att vi mår...
Var rädda om varann
/egon
Om jag bör jar med att förklara vad som är straffrundan så är det den dagliga motionsrundan som frammanas av ett alltför bekvämt leverne...
Chorros är en del av det goda levernet...
Chorros är i smaken lite likt våfflor, men till utseendet så kan man mera likna chorros med en "våffelkorv".
Chorros-smeten kommer ut från en kran som är placerad över ett frityrbad. Man snurrar igång frityrbadet så att strängen bildar en ring i frityren, så småningom har man ring på ring på ring...
Man delar sedan på strängen och kan då köpas som "take-away" eller så slår man sig ner vid ett bord och då serveras chorrosen med en kopp choklad och strösocker.
Vi köpte fyra längder ca 25 cm per st och tog med hem till våran "Skalman". Sedan bjöd vi våra vänner tillika husbilsgrannar på denna enkla delikatess, utan socker, vi kokade en kopp kaffe och slog oss ner i solen bakom safarirummet och avnjöt det hela.
Hela kalaset gick loss på en euro , ca 10 kr.
Risken för ett chorrosåterfall verkar vara överhängande...
Nu har vi strax middags-dax i Torre Del Mar och då ska vi inmundiga stekta kycklingklubbor med bitar av cuccini och röd paprika, allt i en "röd-grön röra". Till detta ska smaklökarna få sig ett glas rött.
Det hela ska avnjutas i safarirummet som är namnet på husbilsförtältet. Där tänder vi några ljus samt en kineslampa som påminner om en safarihatt.
Att vi mår...
Var rädda om varann
/egon
Det är olika!
Smaken är ju som bekant som baken, delad!Denna julgran hittade jag under en promenad i Torre Del Mar.
Vågar man sig på en gissning att granens ägare tillhör "djurens vänner", den var som synes snöklädd, den hade fågelreden, fågelholkar och små vita ugglor.
I övrigt så får jag nog påstå att man juldekorerar lite åt vårt håll, man hänger på husväggar och över gatorna.
Julstjärnor planteras uti rabatterna i parti och minut.
Däremot så firar man ju inte julafton som vi gör, deras "stora dag" infaller den 4:e januari som då heter något i stil med "de tre konungarnas dag".
Nu vankas det adventskaffe hos Yvonne och Lars 100 meter bort.
Jag tror vi blir 15-20 personer, mest svenskar men ett par finnländare hänger nog på...
På tal om smaken så ska vi efter kafferepet hem till vår "skalman" och tillreda en fiskrätt. Namnet på fisken eller ursprunget är för oss obekant, detta gör det hela mer spännande...
Ha en trevlig andra Advent och
Var rädda om varann
/egon
Så går en dag...!
Klockan 6 brukar undertecknad påbörja dagen, då är här fortfarande nermörkt.
Först efter 0730 börjar himlen ljusna över hustaken i Torre Del Mar. Om ytterligare någon halvtimma börjar solen bestråla "Skalman".
Igår hade vi återfått lite av den förlorade värmen. Jag kunde under morgonrundan tillsammans med min favorithustru konstantera att vindarna hade skiftat till en ljummare variant.
Gårdagen var jäktig...
Nu undrar förståss "vän av ordning" om detta kan äga sin riktighet. Ibland undrar även jag hur det hänger ihop...
Men faktum är att vi börjar ha svårt att hinna med alla sysslor, gårdagen krävde faktiskt en del övertid.
Efter frukosten skulle vi hinna med motionsrundan, vi skulle ordna med en del kontantuttag för att tillfredsställa Carmens ekonomiska behov, Carmen är ju Camping Torre Del Mar,s framhasande kvarleva.
Normalt så betalar man ju med kort, men sådant är inte gångbart på denna plats. Jag misstänker att en kortbetalning skulle vara ett störande inslag i företagens redovisning.
Nu är vi framme vid lunchdags. Denna dag består lunchen av en omelett på musslor och tomater.
Sedan börjar ALLVARET, vi ska montera vårt nya husbilstält, även detta kontant betalt på en spansk husbilsfirma, "kortbetalare göra sig icke besvär" borde nog stå intill företagsnamnet... Det blir en jutesäck med sedlar då man köper en husbil.
Det kändes fint att ha min klartänkte vän och husbilsgranne Christer som moraliskt stöd och hjälpreda under hopsättnings och förtälts-monterings-cirkusen. Egentligen så skulle nog lokalpressen ha varit på plats...
Allt funkade, alla detaljer var med, metalldetaljer från Italien och resten sys nog upp i Granada, tror jag...kanske.
Man hade även skickat med gardinerna!
Passformen var sådan att en kullagertillverkare skulle bli grön av avund.
Nu var vi framme vid eftermiddagen och måste jäkta iväg till Mercandona och fylla på mat/vinförrådet. Hem och kolla att inte tältet rasat samman, sedan iväg för att införskaffa en lampa som ska pryda nybygget. Lampan hittade vi i en "kinesbazar", den påminner mest om en risfälts-hatt.
Nu gällde att tillverka en middag, på dagens meny stod stekt forell och blomkål, vi låtsades att blomkålen var potatis.
Det kan bli lite tufft ibland att vara diabetiker...
Jag hammrar en stund på laptopens tangentbord innan vi måste jäkta iväg till ett trevligt svenskt par som har anlänt till campingen, dom bjuder på kaffe och en fruktkompott.
Klockan 2100 är vi åter i vårt nyuppsatta förtält, där tar vi ett glas rött tillsammans med Yvonne och Christer innan vi törnar in.
Egentligen så borde man ha konstruerat ett dygn med fler timmar.
Var rädda om varann
/egon
Bättre en fågel i handen...!
Det finns dagar då vi är extra kulturella.
En sådan var då vi tillsammans med Christer och Yvonne "gjorde" Malaga.
En annan sådan dag var då vi "gjorde" Velez Malaga. Vad som är Malaga vet nog de flesta, Velez -Malaga däremot är väl lite mer okänt, men detta är en mindre stad mellan Torre Del Mar och Nerja.
På båda orterna besökte vi kyrkobyggnader och kände lite på tystnaden och andaktsstillheten. Vi studerade de eventuella konstverk som hamnade i blickfånget...
En annan dag tog jag en strandpromenad uti "kulturlandskapet" med min favorithustru och fick då mera påtagligt uppleva uttrycket "bättre en fågel i handen".
Nu ska vi strax gå för att beställa biljetter till "Mamma Mia..."
Var rädda om varann
/egon
Kalldrag och kvällsfika!
Vi skriver den andra december idag.
Jag var inne på internet och kollade europavädret. Sammanfattningen blev att hela europa har kallt - kallare - kallast.
Hemmavid i Östra Gobdejaur har man förmodligen steg tre... d.v.s KALLAST.
Cybervärlden gör ju att man kan titta ut över medelhavet och avlyssna Norrbottensradions väderrapport samtidigt, man hade 21 minusgrader i Älvsbyn.
Även vi har haft ett "kalldrag" sedan några dagar som gjort att vi kan se snöklädda toppar på Sierra Nevadas utlöpare, men här vid havsytans nivå har vi klarat oss något bättre från kung Bore.
Klockan sju i morse hade vi ca åtta plusgrader, och under dagen lär vi väl kunna sitta och njuta i solen bakom "skalman". Kanske 16-17 grader i skuggan, varmare i solen förståss.
Min favorithustru vänslas med sina två "heltama" domherrar på sitt broderi, hon avser nog att ha dom flygfärdiga till jul.
Själv ska jag ha lite löpande service på husbilen, jag ska tömma toakasetten och gråvattnet. Jag ska väga vår spanska gasoltub för att ha koll på förbrukningen. Gasolflaskan kan vi enkelt byta två ggr i veckan från en gasolbil som gör "hembesök" vid husbilen.
Igårkväll hade vi en mysafton i Christers och Yvonnes husbil som står intill våran. Två andra husbilande svenska par var även med på samkvämet. Det var kaffe med dopp och en god likör på menyn.
Idag ska vi cykla vår motionsrunda uppöver kusten.
Var rädda om varann
/egon
