Resan går vidare!


Det är nu morgon på en av Costa Blancas ödsligare platser . Platsen ligger nära Torre del Pirulilo som man kan sammanfatta med ett ord, ”bakom”.
Men vi är inte ensamma. Här står ytterligare ett antal husbilar som förirrat sig ner till medelhavets strand.. Här finns även en ”byggnad” som ska fungera som restaurang/bar. Byggnaden liknar mest ett sunkigare förråd, åtminstone på framsidan, baksidan var nästan ok.

Ägaren till denna Hiltonbyggnad kom med ett gratistips då han såg oss.
Han sa: om ni står där borta kommer Guardia Civil och kör bort er. Ni kan parkera här hos mej, jag har vatten och toa… Hygglig affärsman på min ära, kanske att vi borde ha köpt oss en drink trots allt. Otacksamma och nyktra … .

När vi sedan rullade vidare på slingriga, smala bergsvägar ångrade jag att man inte tog drinken i alla fall.
Nu tog vi sikte på Los Mandriles sydväst om Cartagena.

Dagen kom att gå i äventyrets tecken. På den smala, krokiga, slingriga bergskustvägen mellan Mazaron och Cartagena blev det tvärstopp på ”hög nivå”, berget hade rasat över vägen.  Svårigheten att vända var uppenbar, men samtidigt var det ju bara 5 kilometer att backa, brant lutning och hårnålskurvor, vi backade inte ända ner… Resor utan äventyr är allt bra slätstrukna!
Väl framme på Camping Los Mandriles så var det fullsatt, dessutom var casett-toan även den fullsatt, grädde på moset så att säga…

Klockan 1800 parkerade vi vid havet ett antal kilometer bortom Los Mandriles. Men tro nu inte att dagens ”övningar” var avslutade, Nä-nä för se där fanns en trasig restprodukt från något franskt ”tryffelsvin” som började gasta på sitt lands rotvälska om att svenska barbarer förstörde hans havsutsikt. Han visste icke vilka han stungit haver.
Gubbrackarn drog sin kos i gryningen, dessutom var han oduglig som bilförare…

Var rädda om varann
/egon


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0