Gobde

Med ålderns rätt kommer ju minnena, och inte sällan då från ens barndom.
Hur många kommer inte ihåg första kärleken, första cykeln, första kastspöet, första bilen, första utlandssemestern o.s.v

Själv drar jag mig till minnes hur jag en vårnatt som 13-åring nedlade mina första två tjädertuppar på ett ”tjädervin” några kilometer från mitt föräldrahem i Norrbotten.
Hur jag ensam med en lånad dubbelbössa av Husqarna-modell vandrade mellan snöfläckarna de fyra kilometrarna upp till en liten timmerkoja intill en myrkant. Där eldade jag och inväntade morgontimmarna och att tjäderspelet skulle starta.
Min far som var en skogens man och en duktig jägare hade berättat hur han gick till väga på dylika äventyr.
Tjädertuppen slår sitt spel genom att först klucka en serie näbb/strupljud och därefter ”sisa”, under ”sisningen” är tuppen döv och blind, då ska man göra framryckningen. På den tiden för dryga femtio år sedan var ju skogen vissa år full av ”gråfågel” och många var grytorna innehållande olovligt tagna fåglar som puttrade i Norrlands inland.
Jag lovar att den vårnatten var det en stolt 13-åring som i morgontimmarna vandrade hemåt släpandes på två bamsetjädertuppar.
Min mor som inte hade kännedom om mitt tilltag utbrast då jag stolt visade upp köttbördan ”du kommer att hamna i fängelse”. Min far sa något i stil med ”granna tuppar, ta ner dom i källaren”…'
Det var då det…

Det är nu tidig morgon i Östra Gobde och ett antal orrar spelar nere på viken. Jag nöjer mig numera med att lyssna och njuta.
Fyller på koppen då klockan har passerat 0530.
Solen belyser nu Gobdetallarna och berget på andra sidan sjön.
Temperaturen är -4 grader.
Det sprakar från björkveden i järnspisen.
Köksklockan tickar på.
Snart får jag sällskap av favorithustrun och då kan vi minnas tillsammans.

Minns och var rädda om varann
/egon