Sagan om ringen!

Tidigt i morse klädde vi oss varmt för att bärga ett antal nät ur djupet av Östra Gobdejaur.
Vindstilla och ganska kyligt.
Temperaturen +4,7 grader.

Fångsten var god, både jag och favorithustrun kände oss priviligierade som kunde hämta rikligt med god fisk på ett måttligt arbetskrävande sätt.
Förutom alla firrar så fans en del skräp i garnen. Vi stoppade mitt på sjön för lite skräp-plock...
När sista skräpet lossades och hivades överbord så var olyckan framme. Blöta frusna fingrar och en alltför "mager" lekamen resulterar i att den vigselring jag burit i 31 år inte finns längre...
Den ligger nu inbäddad i bottenslammet i djupet av Östra Gobdejaur.

Vid sådana tillfällen är det svårt att se någonting ljust i tillvaron.
Kommna iland så satt vi en stund vid bryggan och lät vemodet blomma...
Vi diskuterar möjligheten att någon firre sväljer ringen och sedan går in i garnen...
Då säger favorithustrun "jag ska köpa dej en ny ring".
Det blir alltså inget rovfiske efter vitt guld...


Fiskelyckan var i alla fall god.

Var radda om varandra
/egon





Kommentarer
Postat av: Lars Andersson

Beklagar Egon, sånt är oresätlig, även om favorithustrun tröstar med en ny. Händer mig också, lite då och då, att ringen åker av. Det sker inte vid fiske utan när jag tvättat händerna och torkar av fingrarna, plötsligt så saknas vikselringen, men hitills har jag funnit den i handduken. Någon risk att det skall ske vid nätfiske finns knappast. Har endast ägnat mig åt detta två gånger i livet, en gång drog vi not utanför Ulvön (surströmmingsön) och så för några veckor sedan i Gobde. Med 25 års mellanrumm så skulle nästa gång vara när jag fyllt 90 !! Undrar om fingrarna blir smalare av att gå ned i vikt ? Kanske bäst att ha lite hull kvar

2010-08-28 @ 12:13:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0