Tankar på Berlinerstrasse!

Varje morgon då vi tar den obligatoriska morgonrundan så brukar vi gå Berlinerstrasse.
Berlinerstrasse är nu inte direkt någon gata. Det är bara så att alla tyskar som kommer till Camping Torre del Mar brukar samlas i en radda längs östra sidan av campen, då tyckte väl någon av annan nationalitet att man gott kunde döpa detta till just Berlinerstrasse, och så blev det. Idag så kanske inte detta stämmer för nu är de tyska ekipagen utspridda likt "Israels barn" över hela campen.
Förresten så hade jag nummer 185 på Berlinerstrasse förra vintern, jag har med andra ord gjort mitt som "murbräcka" i tysklägret.
Om man fortsätter Berlinerstrasse in i campen så hamnar man så småningom på Norrlandsgatan, om man nu kan ge den vägböjen namn efter en långväga norrlänning.
I så fall gränsar jag till Nyköpingsvägen, Stockholmsvägen, Ålandsgatan och Köpenhamnsvägen...

Misstänker att vi nog kan få ihop tillräckligt med nationaliteter för ett mindre EU-parlament.

En iakttagelse jag gjort är att det är ovanligt lite ambulanser synliga på campen. Det är ju trots allt ett sorts rullande, medecinknaprande äldreboende, i åldersgruppen 60-80 år. Här tror jag inte att en försäljare av gåstavar har något att hämta, de flesta har allaredan något att stödja sig på, åtminstonde en käpp eller en partner. Vissa hävdar att dom har käppen eller staven till att jaga bort arga hundar... Så kan det trots allt vara.
Ett dödsfall skedde i förra veckan, ytterligare en bekräftelse på att vi någonstans därborta kan skönja "slutrakan".

En annan tanke som ibland slår mig är, hur i herrans namn har vissa lyckats hitta genom europas länder för att så småningom landa på denna camping?
Efter en koll i passet så kan jag konstantera att både jag och favorithustrun platsar bra in i åldersgruppen, VI HAR JU HITTAT HIT FRÅN ÖSTRA GOBDEJAUR, så vad då då.
Jag har upptäckt att kör man fel så brukar man ju få se saker som andra inte får se... alltid en tröst.

Blir man rejält "ställd" så får man ju fråga. Det brukar inte vara något större problem då man ju talar de flesta språk. Att sedan "mottagaren" inte förstår vad man säger bevisar ju bara att dom inte är tillräckligt språkkunniga...

Det är morgon efter en dålig natt, en värkande lång "kortnatt".
Favorithustrun sover och kaffet är nykokt. Tankar för dagen pågår i SR P1.

Var rädda om varann
/egon


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0