Bortom allfarvägen.
Där man inte skulle tro att någon kunde bo, när man väl kommit dit så har man hamnat där vi valt att bo.
Sju kilometer ner till vägen, ingen plogning, inget rinnande vatten, men elektrisiteten den har vi. Den är trots allt inte gammal i gården för det är bara två månader sedan Vattenfall sade: "varde ljus" och när väl den formeln blev uttalad så blev vi av med en mindre förmögenhet, eller hur man nu väljer att se på saken.
Det känns förunderligt var kväll då man inte längre behöver trotsa vädrets makter på den kombinerade elverksstoppar-pissarrundan.
För att riktigt få känna makten att styra kvällsavslutet med en strömbrytare på väggen innan man tassar till sängen så har jag nu slutat med kvällspissningen bakom bodhörnet.
Detta har nu resulterat i att jag ett antal kvällar legat vaken och hållt mej fram till midnatt, bara för att riktigt få uppleva omställningen att slippa ge sig ut i kylan. Resultatet har blivit magknip i blåstrakten...men va fan, vad gör man inte för att få upplevelsen så stark som möjligt. VI HAR JU LAGT UT 100.000 SVENSKA KRONOR.
Ofta brukar ju tiden räknas före och efter kristus, för oss lite mer jordnära så gäller ju före och efter älgjakten, och nu har tillkommit tiden före och efter elens intåg i Gobdejaur.
Helt problemfri var inte inkopplingen. En morgon i slutet på augusti så kom fyra bilfordon längs gamla Gobdevägen, herreminje detta var ju en månadsranson i fordonstrafik, det kan t.o.m ha varit en tvåmånaders på senhösten eller en sexmånaders under snöperioden. Det är vad vi kallar högtrafik...
Första bilen var en pickup från Vattenfall, nästa var en minipickup från grävarfirman, nästa var en lastbil med en grävmaskin på flaket och sist kom en lastbil från Vattenfall med transformatorbyggnad, transformator och kaberrullar. Jag räknade fordonen och tänkte, fan , det här blir dyrt!
Ok tänke jag, det får kosta, vi får ju massor för slantarna. Nu kände jag mig tvungen att gå fram och presentera mig, inte för att dom hade så många att välja på bland de boende. Efter hejandet så säger den jag bedömde vara basen, Inga problem, nu kör vi igång. Det skulle snart visa sig att vissa problem trots all skulle finnas. När man efter några timmar rullat ut en 50 kvadrats matarkabel vilken med all säkerhet hade dimisiuonerats för att förse ett mindre samhälle med ström så skulle det visa sig att det saknades åtta (8) meter fram till husväggen. De läten som kom ut ur den förmodade basen kan nog bara skrivas i eldskrift!
Han studerade en av sina kolegor synnerligen intensivt under ett antal sekunder, allt medan vedrbörande som troligen var kabelansvarig försökte att räkna fram kubikfoten på en av mina tallar. " VI FÅR SKARVA" . Uttalandet lät som något i stil med: " VI FÅR AMPUTERA".
Efter detta så dröjde inte länge tills dess Vattenfall uttalade de magiska orden, VARDE LJUS och så var V:a Gobdejaur elektrifierat.
Det har nu gått över två månader sedan den dagen och vi har kommit in i något som mera liknar ett normaltillstånd, d.v.s att musarmen har läkt... Jo, så här var det. Första månaden var allt så spännande att vi hela kvällar satt och nötte på en stömbrytare, av-på-av-på-av-på, detta med ett fånigt lyckoflin över hela ansiktet. Resultatet blev den kända åkomman "musarm".
Det har blivit kallare nu, jag ska sätta i motorvärmaren.
Efter det så ska vi koka en kopp, det blir i vår nyinköpta elkaffebryggare av märket KRUP. Den kostade 649 kronor på järnhandeln i Arvidsjaur. Den är unik för det är den första elbryggaren i V.a Gobdejaur. Detta räknat från tiden efter kristus.
/ha de
Sju kilometer ner till vägen, ingen plogning, inget rinnande vatten, men elektrisiteten den har vi. Den är trots allt inte gammal i gården för det är bara två månader sedan Vattenfall sade: "varde ljus" och när väl den formeln blev uttalad så blev vi av med en mindre förmögenhet, eller hur man nu väljer att se på saken.
Det känns förunderligt var kväll då man inte längre behöver trotsa vädrets makter på den kombinerade elverksstoppar-pissarrundan.
För att riktigt få känna makten att styra kvällsavslutet med en strömbrytare på väggen innan man tassar till sängen så har jag nu slutat med kvällspissningen bakom bodhörnet.
Detta har nu resulterat i att jag ett antal kvällar legat vaken och hållt mej fram till midnatt, bara för att riktigt få uppleva omställningen att slippa ge sig ut i kylan. Resultatet har blivit magknip i blåstrakten...men va fan, vad gör man inte för att få upplevelsen så stark som möjligt. VI HAR JU LAGT UT 100.000 SVENSKA KRONOR.
Ofta brukar ju tiden räknas före och efter kristus, för oss lite mer jordnära så gäller ju före och efter älgjakten, och nu har tillkommit tiden före och efter elens intåg i Gobdejaur.
Helt problemfri var inte inkopplingen. En morgon i slutet på augusti så kom fyra bilfordon längs gamla Gobdevägen, herreminje detta var ju en månadsranson i fordonstrafik, det kan t.o.m ha varit en tvåmånaders på senhösten eller en sexmånaders under snöperioden. Det är vad vi kallar högtrafik...
Första bilen var en pickup från Vattenfall, nästa var en minipickup från grävarfirman, nästa var en lastbil med en grävmaskin på flaket och sist kom en lastbil från Vattenfall med transformatorbyggnad, transformator och kaberrullar. Jag räknade fordonen och tänkte, fan , det här blir dyrt!
Ok tänke jag, det får kosta, vi får ju massor för slantarna. Nu kände jag mig tvungen att gå fram och presentera mig, inte för att dom hade så många att välja på bland de boende. Efter hejandet så säger den jag bedömde vara basen, Inga problem, nu kör vi igång. Det skulle snart visa sig att vissa problem trots all skulle finnas. När man efter några timmar rullat ut en 50 kvadrats matarkabel vilken med all säkerhet hade dimisiuonerats för att förse ett mindre samhälle med ström så skulle det visa sig att det saknades åtta (8) meter fram till husväggen. De läten som kom ut ur den förmodade basen kan nog bara skrivas i eldskrift!
Han studerade en av sina kolegor synnerligen intensivt under ett antal sekunder, allt medan vedrbörande som troligen var kabelansvarig försökte att räkna fram kubikfoten på en av mina tallar. " VI FÅR SKARVA" . Uttalandet lät som något i stil med: " VI FÅR AMPUTERA".
Efter detta så dröjde inte länge tills dess Vattenfall uttalade de magiska orden, VARDE LJUS och så var V:a Gobdejaur elektrifierat.
Det har nu gått över två månader sedan den dagen och vi har kommit in i något som mera liknar ett normaltillstånd, d.v.s att musarmen har läkt... Jo, så här var det. Första månaden var allt så spännande att vi hela kvällar satt och nötte på en stömbrytare, av-på-av-på-av-på, detta med ett fånigt lyckoflin över hela ansiktet. Resultatet blev den kända åkomman "musarm".
Det har blivit kallare nu, jag ska sätta i motorvärmaren.
Efter det så ska vi koka en kopp, det blir i vår nyinköpta elkaffebryggare av märket KRUP. Den kostade 649 kronor på järnhandeln i Arvidsjaur. Den är unik för det är den första elbryggaren i V.a Gobdejaur. Detta räknat från tiden efter kristus.
/ha de
Kommentarer
Postat av: Lena med bena
Voj voj, är du ute och far i bloggvärlden nu också? När ska modern skaffa en egen mattraseblogg?
Postat av: Inger IMSE Segerstedt
Jäklar va proffsigt! Jag vill också ha en egen blogg....
Trackback
