Julgrisen!

Foto:Privat

En sak är säker, den som i Jarhois utanför Pajala nedlade denna best har räddat julskinkan...
Det skedde här om dagen. Vildsvinsgalten vägde 150 kilo och var i färd med att vända på ett av byns potatisland.
Varifrån besten kom eller var den tidigare befunnit sig är obekant. Normalt så brukar dessa visa sig i sydsverige.

Nu hänger den i ett uthus för allmän beskådan. Ett är då säkert, få är de som mött något liknande så långt norrut.
Men det lär inte vara det första som skjutits i norr, enligt uppgift är detta det andra vildsvinet som genom åren nedlagts i Norrbotten.

Sedan prover tagits på köttet kommer familjen att ha tillgång till byns STÖRSTA JULGRIS. Vilka kulinariska stunder kan inte den familjen se fram emot?

Var rädda om varann
/egon


Adventspyntande!


Första advent står för dörren.

Vi har lite svårt att riktigt uppbringa den där rätta känslan när man befinner sig här på Spanska solkusten. Men vi gör så gott vi kan, plockar fram den klassiska adventsstaken, någon tomte dyker upp, den lysande renen, någon julduk, några röda ljus och lite rödvin...
Adventsgranen är en liten enbuske som vi hade för avsikt att montera upp igår, men det sket sig som man säger. Det stormade så allt som inte var surrat for omkring som ett skepp i storm. Ett vindskydd/insynsskydd vi hade monterat nära husbilen gav upp, klädlinan med handdukarna gav upp. MEN VI GAV INTE UPP!
Nu har vinden mojnat så vi avser att fullfölja "pynteriet".
Närmast ska vi göra en tur till en kines-bazar och komplettera pyntet. Det som man inte hittar hos kinagubbarna finns inte... tala om diversehandel.

Som sagt, att adventspynta när temperaturen är mer än +20 grader är inte alldeles enkelt, men vi går efter almanackan. Tradition är tradition oavsett var man befinner sig.

Det är ännu mörkt utanför husbilen. Ett ljus står tänt på bordet. Favorithustrun har gjort en "sällskapskaffekortis" och sedan återvänt till sängen med en bok. Jag lyssnar på naturmorgon i SR P1 samtidigt som jag misshandlar laptopen.
Temperaturen är + 14 utomhus i denna tidiga timma. Om det inte blir regn så kan vi nog räkna med ca +22 grader under dagen.
Nu ska jag ta ytterligare en kopp och planera dagens straffrunda.

Var rädda om varann och glöm inte att blåsa ut ljusen
/egon



 

Vart är vi på väg?

Uppehållstillstånd-sticker. Foto: Migrationsverket.
Dessa sk "stickers" finns nu att köpa för 20.000 sek (2000 euro) Klistras sedan in i passet och vips så har du ett uppehållstillstånd och kan färdas fritt mellan europas länder. Tillverkningen av orgnalhandlingarna sker i Finland men går bra att köpa på svarta marknaden i invandrarkretsar.
Några stickers saknas inte hos tillverkaren, inte heller hos svenska myndigheter... HOPPSAN, nu har man kollat en gång till, och visst saknas det stickers hos invandrarverket. Hos den myndigheten lär det saknas en hel del... 
Jag säger som dom i TV-programmet På spåret, "vart är vi på väg?"

Det faller regndroppar på husbilstaket, men bara ett fåtal.
Det är tidigt och temperaturen är +16 grader.
Det doftar nykokt kaffe.
Favorithustrun sover sin skönhetssömn.
Nu ska jag lyssna på morgonens nyheter i SR P1. 

Var uppmärksam på utvecklingen och var rädda om varann
/egon
 


Torcal de Antequera!



Här om dagen hade vi en  naturupplevelse utöver det vanliga.
Vi, är undertecknad med favorithustru samt ytterligare tre par i "landsflykt". Ett par har hemmahamn i Engelska Cornwall, ett par i Göteborgstrakten och ett par i Stockholm.

I två bilar styrde vi in mot Sierra Nevada och nationalparken Parque Natural Torcal De Antequera. Nationalparken (El Torcal) är något av ett världens "åttonde underverk." Den är storslagen, den är svårvandrad, den är mystisk och spännande. Parken skulle vara en dröm för fotokåta japaner i vandrarkängor.
Vi såg örnar och vilda bergsgetter, vi såg bergsfår och berg. Vi såg formationer som verkade tillrättalagda av en jättehand. Vissa formationer påminde om högar med frasvåfflor, andra om jättehamburgare.
Efter vandringen var vi hungriga så vi avslutade med ett besök på en UNDERBAR restaurang några kilometer från parken. Där intog vi förrätt, huvudrätt och en dessert till det facila priset av 9 euro per person, måltiden får nog en tätplats på vår gourmetlista.
Efter att magarna fått sitt så körde vi vidare till IKEA i Malaga och handlade värmeljus och en glödlampa. Mycke "väsen för lite ull" kan man nog tycka... Oavsett vilket så kan jag nu ståta med att även jag varit på Ikea i Malaga. Vi var bra trötta när vi i mörkningen parkerade hyrbilen utanför husbilen.

Okej då, det blev en påse svenska köttbullar och en burk svensk inlagd sill också.

Var rädda om varann
/egon


Hets mot lövhög!



De senaste dagarna har eldats betydligt mer i media än vad som gjorts på en gräsplätt i Hököpinge. Media har talat om mordbrandsförsöket mot flyktingförläggningen.
Tre enheter från polisen samt räddningstjänsten gjorde en insats...
SANNINGEN är den att  det hela rör sig om en knappt märkbar svartbränd fläck på en gräsplätt. Ironiskt nog så ligger grillplatsen betydligt närmare den aktuella byggnaden än platsen för lövhögen.
FRÅGAN KVARSTÅR: Var det överhuvudtaget någon som tänt på lövhögen? Viss tvekan uppstår då det blir bekant att dessa ensamkommande flyktingbarn brukar röka i omgivningen...
Vidare kan man ju undra vad man hade för avsikt med denna lövhög... kanske var den avsedd att eldas upp.
Jag läste om lövhögen i World Press...

/egon


Vi som vet först!

Jag lämnar sängvärmen i en okristlig morgnontimma och gör mej därmed mottaglig för det tidiga nyhetsflödet, både det inhemska och det andra hemska, jag vet ju "allt" före alla andra. Men ibland brukar tanken föresvävas mig att jag kanske är den som blir lurad, uppskojad och bedragen ...först.

När alla dessa nyheter sköljt över en så bör man nog ha stora gallret i beredskap. Sedan informationen fått mogna några timmar brukar det stå klart att mycket av journalistiken inte är undersökande/upplysande utan mera av det som kallas målinriktat och målsökande.

Jag brukar tänka att det kanske är bättre att vara sjusovare och tillhöra "Vi som vet sist", då har kanske dementierna hunnit komma från "Dom som vet mest".

När sedan favorithustrun ansluter vid frukosten så brukar jag ge henne "dagens dos" av nyheterna. Numera tillägger jag att informationen hämtats från s.k "säker källa"... sådant som saxats från pressen.
När sedan favorithustrun gallrat så brukar den "säkra källan" te sig synnerligen osäker...
.
Ett av partierna meddelar att man ska göra alla hemliga valhemligheter ohemliga genom att lägga ut tidigare hemlig valstrategi på nätet... Det läste jag i deras avisa...

Klockan har blivit 0700. Temperaturen utanför husbilen är 12,7 grader och solen ska snart sprida sitt sken över Costa del Sol.

Läs mellan raderna och var rädda om varann
/egon







Lågpris och skörlevnad!



Idag startade vi dagen med en lååååång promenad, den sk straffrundan.
Den som ska kompensera vår "skörlevnad", ni vet... Igår tog vi en Bloody Mary på eftermiddagen , sedan ett glas rött till middagen. Därför ska vi idag bara hålla oss till TOMATER... "rött som rött" så att säga.

Under straffrundan som varade i två timmar hann vi med att gå en runda på torsdagsmarknaden och investera i två plädar 130x160 cm till det facila priset av 2,5 euro per styck.
Sedan gick vi till en Fruteria på en bakgata där man säljer rejält billiga grönsaker. Lokala odlare levererar dit har vi upptäckt. Där investerade vi i två kilo bifftomater samt en kilo potatis och en påse plommon, kalaset gick loss på 1,66 euro. Bifftomaterna kostade 0,50 cent/kilot... BILLIGT! Åtminstonde för oss som bor uppe i permafrostens rike. Fyra till fem ggr så dyra i Arvidsjaur kan man nog misstänka.

I skrivandets stund så kokar vi den inköpta potatisen, den ska senare i eftermiddag omvandlas till kroppkakor.Fy attans vad det ska bli GOTT! Vi köpte en liten bit färskt fläsk igår som ska ingå "partnerskap" med kroppisarna.
Sedan öppnar vi en LITER MJÖLK.

Ät gott och var rädda om varann
/egon

Nu längtar jag efter hemmafisk!



Hemma i Östra Gobdejaur brukar vi se till att alltid ha tillgång på nyfångad fisk.
Antingen så brukar vi ta den på mete, på nät, i abborrmjärde eller på gäddsaxar.

Där vi nu befinner oss på den Spanska kusten så verkar det att vara smidigast att gå till fiskbutiken och välja ut någon fisk som ser läcker ut. Vi har till dags dato prövat på ett antal olika firrar, bl.a forell från odlingar i Granadatrakten, odlad lax, små löjliknande fiskar som brukar kosta ca 2,9 euro/kg. Om man knapersteker dom så blir det en rätt för läckergommar...
Vi har ju smaskat i oss en del annat i fisk/skaldjursväg via någon fisksoppa, vitfisk och räkor bl.a
En kväll lyxade vi ju till oss med havskräftor...
MEN JAG VILL HA NÅGRA ABBORRAR, JAG VILL HA EN LAGOMT STOR NYFÅNGAD GÄDDA. Jag säger som barnen: jag vill, jag vill, jag vill...
Då får jag väl även säga som föräldrarna säger: en sak är vad du vill, en annan vad du får...

I morgon ska jag ta med kastspöt till stranden och låtsas att jag står vid en myggrik fiskeplats i Gobdetrakten...

Igårkväll fick jag ett erbjudande om att slakta och grava en jul-lax till en svensk restaurang i vår närhet. Det blir i.s.f ett teamwork med min favorithustru...
Jag tröstar mig med att laxen förmodligen kommer från Skandinavien. Lax är ju i regel "lax" oavsett var den är odlad.

Ät fisk och var rädda om varann
/egon


Nät on net!

 
Jag hade en plan... Men det var innan vi rullade iväg mot varmare trakter.
Den gick ut på att jag skulle stuva in en hoper med rejält trasiga fisknät i husbilen, dessa skulle jag sedan lappa och laga under de perioder då vi hade lite "tid över".

När jag sedan i går morse kom i kontakt med en gammal spansk fiskargubbe i min egen ålder så VISSTE JAG att den planen som nu inte sattes i verket hade varit en perfekt sådan.
Jag hade förmodligen inte ens behövt att laga dessa nät själv utan hade kunnat fortsätta med att bara vara medan jag lagt ut jobbet på entreprenad... 

Klockan är 0200 på natten. Temperaturen visar på +18,2 grader utanför husbilen. Fönstren står öppna, bara myggnäten fördragna. Den Andaluciska natten är stjärnklar. Jag kan höra en hund skälla på avstånd. Vinden rör lätt i förtältsduken.
VILKEN TUR ATT DET FINNS DATORER NÄR SÖMNEN INTE VILL INFINNA SIG!

Jag kollar på en vädersajt och ser att snö faller över Östra Gobdejaur. Även annat faller...
Mats och Eina gjorde en mårdfällsrunda hemmavid och passade på att nedlägga en 20-taggare i förrgår. Det var på tiden... G R A T T I S !!!

Favorithustrun rör lite oroligt på sig. Jag ska nu göra henne sällskap bak i husbilen.

Var rädda om varann
/egon


Ett sms från norr!


Det kom ett sms som sa: "har nu tagit årets första snöskotertur".
Avsändaren var min gode vän Mats i Raivoberg, Raivoberg är ju grannen i Östra Gobdejaur, ca en mil bort. Också det ett "enstakaställe"...

Sms,et kom sent igårkväll och föranledde ju att tankarna gav sig ut på resa, en resa från Andaluciens kust upp till den bistra vintern i Östra Gobdejaur. Till skoterspår, isfiske, kaffeeldar, mårdfällor, spårstämplar i nysnö, vinterns fågelbord, knastret från järnspisen, knarret från skor i kall snö, norrskenet och tystnaden...
Jag misstänker att han visste att han skulle röra om i tankeverksamheten...

Det var bara till att stirra en stund på almanackan och konstantera att även här är det VINTER om än lite snöfattigt.
Jag drog upp täcket till nosen och låtsades att det var smällkallt, man får ju inte bejaka sina små "längtansungar"...

Klockan har blivit 0600. Favorithustrun sover.  Kaffet är nykokt och nu ska jag invänta "halvsju-nyheterna". Jag startar dagen med riksnyheterna klockan sex för att senare ta del av de lokala nyheterna på Radio Norrbotten. Allt via laptopen, denna teknikens skapelse...
För att ytterligare bli uppdaterad kan jag sedan avlyssna Kustradion 104,90 på FM-bandet. Där är kontinuerliga sändningar på svenska till svenskar på Costa Del Sol.
Man blir näst intill "allvetare".

Var rädda om varann
/egon


Fyra elvor...!


Dessa ettor är en enkel självklarhet, åtminstonde för de tyskar som har dukat långbord strax intill vår parkering inne på campingen. Man firar, och tyskar KAN fira...

Den 11 november klockan 11:11 undertecknades fredsfördraget och FÖRSTA VÄRLDSKRIGET VAR SLUT,  EUROPAS BEFOLKNING HADE MINSKAT MED TJUGO MILJONER MÄNNISKOR.
Det visste väl alla...

Nåväl, musiken dånar och en hel del öl tar sig nerför de tyska struparna, misstänker att även ett eller annat glas Jägermeister gör sällskap på nerresan. En och annan Bratwurst verkar även möta sin överman...
Tyvärr så är inte dagens väderlek så vänlig som den hitintills har varit i flertalet veckor. Vi har bara 18 grader varmt idag. Men om man då tittar i backspegeln och betänker vilka umbäranden som dessa soldater fick utstå bland  Europas skyttegravar så bör det vara rena julafton att få sitta till bords med en Jägermeister trots "kylan". Den kommande huvudvärken beror inte heller på några granatsplitter, även om det känns så...

Det påstås att endast fem personer idag lever som deltog i det kriget, den yngsta lär vara 105 år.

Alltså, det positiva med krig kan möjligen vara att man får fira freden...

Var rädda om varann
/egon


En nära-döden upplevelse!

Igår och i förrgår såg jag döden i vitögat...

Jag var magsjuk, jag hade spränghuvudvärk, stundtals hade jag solglsögon påtagna i sängen..., jag spydde och jag sket, jag hade en korsning mellan dillerium och diarre. Mera diarre än dillerium...tror jag.
Nu har vi tvättat bäddutrustning och kallingar. Vi håller oss rena ska ni veta. I förrgårnatt duschade jag TVÅ GÅNGER... de ni.
Alltså, kom inte och säg att vi sitter sysslolösa på denna sydliga breddgrad.

Och allt detta för en enda liten ful, böjd, spretig, välsmakande dj-a räka... tror vi. Vi lyxade till oss med en stekt forell och till detta skalade jag en handfull stora räkor som vi brynte i spadet från forellen. ALLA RÄKORNA UTOM EN, jag provsmakade den sista...
Sedan bevismaterialet är uppätet så finns ju ingen att anklaga. Trots allt så kan ju räkan ha varit oskyldig...

Nåväl det är historia nu, ansiktsfärgen har återvänt och jag har intagit en blandning av kallt te, Actimel och svenskt frukostknäcke.

Förresten så kanske inte detta är det bantarrecept jag kan rekommendera, men det funkar...
Och det är tufft med solglasögon...

Var rädda om varann
/egon


Pepes Bodega!



Igår tog vi semester från semestern.

Målet var bergsbyn FRIGILIANA som ligger högt belägen en bit från kusten i höjd med Nerja.
Varför åker man då dit... Jo byn är lite speciell, där finns en marknad och byn är helvit. Det har sagts att denna spanska kommun håller den vita färgen om innevånarna håller den helvit genom att ommåla vart år... om det nu stämmer.
Två svenska par hade vi som resesällskap, det ena paret hade besökt byn tidigare.

Vi tog bussen från Torre del Mar till Nerja, där var det till att byta till en buss som tog oss upp till Frigiliana.
Bussen var en mindre sak som kunde ta 51 passagerare, där fanns även ett plakat som sa att man även kunde ta ytterligare 21 stående i bussen. Jag uppskattar att "sillburken" innehöll ca 80 passagerare.
Sedan resan klarats av så slog mig tanken att det förmodligen är bättre att stuva bussen proppfull så att vi alla kan stötta varandra längs bergsvägarna. Resan är både brant och "kringelkrokig".

Allting var vitt, vitt, vitt. Jag vill inte påstå att vi gjorde några större marknadsinvesteringar, MEN jag köpte mig en minikompass för det facila priser av 3 euro. Bra att ha då man vill hitta hem... eller bort.
Höjdpunkten var nog lunchen på Pepes Bodega som försåg oss med landgångsmackor och en öl sedan vi vandrat oss hungriga och trötta. Pepes Bodega för ju osökt tankarna till Sven Melander och Jon Skolmens charterresa och deras besök på Pepes Bodega, deras planerade spritinköp och Svens bevingade "man måste tänka på pocenten".

Klockan fyra var vi åter i Torre del Mar efter en alldeles lagom "lillsemester".
På väg till husbilen slank vi in på Mercadona och köpte oss lite middagsmat, det blev en forell och ett antal stora räkor som senare förvandlades till en läcker middag. Vi stekte forellen och därefter fräste vi räkorna i stekspadet. Sallad, vitt vin och bröd till detta.

Tänk så mycket fint och "smakfullt" det finns...
Var rädda om varann
/egon


En helt vanlig morgon...!

Klockan visade bara 0530 när nattens tysta timmar var över.
Egentligen så hade jag nog velat stanna i bädden ytterligare någon timma men min kropp är tyvärr inte så konstruerad.
Ligger jag länge på morgonen så brukar värken likväl hålla mig vaken - alltså blir ju valet ganska lätt...
Vidare så får jag ju veta allt om världens ELÄNDETS ELÄNDE före alla andra. När sedan favorithustrun ansluter vid frukostbordet två timmar senare så brukar jag delge henne min nyfunna "vetskap".
Hon lyssnar då ganska tålmodigt på mina utlägg... Det händer att hon lägger in någon liten "vänlig" kommentar som "är du snart klar" eller " gu va jag blir less på att ta del av allt elände".
Det brukar betyda att vi ska övergå till korsordslösning...

Morgonen är varm här i Torre del Mar, eller vad sägs om +20,3 grader 0600. Barometern faller.
Kaffet är kokt och avsmakat.
Nu ska jag plocka lite bland pillerburkarna...

Var rädda om varann
/egon


Dra,dra du gamla oxe..!


Det var under morgonpromenaden som vi såg denna Andaluciska uppenbarelse.

Egentligen så vill jag nog göra en liten ändring i vistexten.
Jag vill att det ska heta "dra,dra du TUNGA oxe" då ju dessa "pojkar" väger si-så-där 700-800 kilo per styck. Deras gång var i ultrarapid. Känslan infann sig att dessa kolosser tog sig en funderare mellan vart steg.

Den lille spanska bonden som kom gående med dessa hälsade som sig bör "buenos dias". Vi svarade artigt "buenos dias". Jag tänkte "hur f-n styr han dessa kolosser". Inga tömmar eller liknande, bara en käpp ca 3 meter lång och en svada som fått en auktionsutropare att blekna.

Som den jägare jag är så hann jag tänka på kalibervalet då dessa "köttberg" passerade. Jag tror jag höll andan en stund...
Det är väl knappast troligt att man får dom på passet ändå...

På kvällen "kulinerade" vi till oss  med en fisk/skaldjurssoppa, lite vitt vin lät vi även slinka ner.
Läckerhet intogs tillsammans med goda vänner. Vi "kulinerade" utomhus under markisen trots att det blev lite svalare, bara 21,4 grader och gråväder. När vi så småningom bröt upp hade klockan blivit tio och temperaturen ca 18 grader.
Tack Christer, den soppan "kockade" du till en fullpoängare...

Det är ånyo morgon här i Andalucien, klockan visar 0630 och favorithustrun njuter ännu av den goa sängvärmen. Själv har jag redan hunnit med ett par koppar kaffe samtidigt som jag lyssnat på andliga sånger på SR P1.
 
Var rädda om varann
/egon



RSS 2.0