Oss rökare emellan!
Under en av gårdagens ”gårundor” kom jag i samspråk med en finne, en sådan där jordnära tvåbent varelse som delvis behärskar det svenska språket.
Egentligen så var han ju en gammal bekantskap sedan november -09 då vi möttes på Campingen i Torre. Han berättade då att han hade haft sin utkomst på oljeriggarna i Norge men att han hade blivit less på att jobba som han sa. Det lät liksom så ”enkelt” då han fick säga detta…
Fru hade han hemma i Finland, hon var nog av den ”arbetande” sorten, kanske väl ung, eller… Som sällskap hade han med en liten vit vovve av okänt fabrikat.
Han åker omkring i en Chevrolet pickup med en 6,2 liters diselmotor. På flaket har han låtit Doroteaföretaget (Easy Camp) montera på en sådan där minihusvagn som man lätt kan ställa på sina stödben då man vill köra ”singel” med bilen.
Dagen innan hade han kört in till Tavira och köpt några laxöringar i saluhallen. Dom låg nu på saltning. Bakom bilen hade han en kombinerad rök och grill där han senare på kvällen skulle röka fisken. Det kändes som en hemmafläkt från Östra Gobdejaur för en stund… Han upplevdes som så enkel och jordnära att tanken slog mig att han nog skulle kunna lösa lite mer avanserade problem när det blåser ”snålt”…
”Är du fiskare” frågade jag? Nä ”hantlar putikken, det vara enkelt” blev svaret… Kanske man får tänka om… Man slipper myggoljan, metmaskletandet, tappade firrar och krok i fingret...
Jag berättade att jag har en påse rökspån liggande i bilen. Nu vet jag ju var man kan fiska och var röken står. Det där om var röken står tänkte jag bara…
En ny dag har grytt över Campisimo Ria Formosa och Conceicâo som platsen heter. Här finns ett antal butiker, några restauranger, farmacia, bank, post, diversehandlare och matbutik. Vad mer kan man önska, solen belyser vår husbil och ger löfte om en fin dag. Uret visar 0630 och temperaturen är +10,4 grader.
Favorithustrun var uppe med tuppen idag… Astmabesvären är en obekväm väckarklocka för hennes del.
Var rädda om varann
/egon
Portugallien 2010!
Idag skriver vi den 29:e januari 2010.
Det är nu tre dagar sedan vi parkerade husbilen i Portugal.
Vi stannade för nattläger på kajen i Vila Real de Santo Antonio på kvällen den 26:e. Gräset var vårgrönt, penseerna hade planterats ute i rabatterna. Mandelträden och mimosan blommade... det är vår i sydeuropa.
Nu har vi förflyttat oss några mil längs Algarvekusten. Vi har parkerat på Campisimo Ria Formosa som ligger någon mil från staden Tavira. Här avser vi att stanna tills vidare...
Lyckan är näst intill fullständig, jag har internetuppkoppling. Detta är alltså ingen självklarhet i Portugal, jag drar mig till minnes att Portugal för ett antal år sedan räknades som ett av Europas fattigaste länder. EU har förmodligen bidragit till att landet "delvis" kommit ikapp...
Favorithustrun har problem med sin astma, troligen p.g.a lite förkylningssymtom, halsont,hosta mm
Hon väljer att stanna kvar i sängen ytterligare en stund.
Kaffet är kokt och jag avser att gå bort till duscharna och "huttra" i strilen, förhoppningsvis får jag "favvon" som fikakompis då jag uppfräschad kommer tillbaka.
Självklart så glömde jag ju toapappret i husbilen, men efter en "knipande" retur till husbilen så löste det sig på rätt plats så att säga...
På campingen i Torre (Spanien) så var toan försedd med papper men saknade plastring på sitsen, här har man en utmärkt plastring men man får bruka tummen...
Vidare så är vår uppfattning att det Portugisiska folket är av en vänligare sort jämfört med sina spanska grannar. I Portugal pratar man en bra engelska, emedan detta språk lyser med en näst intill total frånvaro i Spanien. Jag drar mig även till minnes att man i Frankrike inte var medveten om att Brittiska öarna fanns...så det kan va.
Jag har nu hunnit med en andra kaffekokning. Klockan visar 0950 och temperaturen är +10 grader.
Favorithustrun sköljer upp några plagg som en sorts morgongympa.
Var rädda om varann
/egon
Toppless igen!
För 14 dagar sedan sjönk temperaturen under ett par nätter till endast tre-fyra +grader.
Då kom kung bore till Sierra Nevadas utlöpare. På morgonen den 11 januari så kunde man skåda hur topparna var vita efter ett nattligt snöfall.
I morse då vi tog straffrundan i Torres omgivningar kunde man så konstantera att Sierra var "topless" igen, varmare vindar hade gjort att de vita topparna hade återtagit sin bruna nyans.
Temperaturen denna eftermiddag visar på +19,2 sommriga grader,inte helt fel...
Faforithustruns pelargonier har fått massor med nya knoppar, kaktusen blommar, gräset klipps och vi längtar ut på "rull" igen. Vi ska ordna några småsaker, sedan drar vi vidare... 
Våra snälla husbilsgrannar Lars & Yvonne kom precis förbi med ett begagnat aftonbladet. Att få hålla i en svensk blaska gör att begagnade nyheter känns som "scoop" pånytt.
Favorithustrun har gått omkull med en annan svensk, en veckotidning alltså... En sån där som påstår att dom har lyckats utröna olika kärleksförhållanden. Hur dom helt omärkligt har lyckats komma ner i alla dessa äkta eller oäkta sängar är för mig en gåta, men dom får det att låta både trovärdigt och enkelt då dom avslöjar de mest intima hemlisar...
Nåväl i husbilen har vi ju långbäddar så om dom vill göra ett scoop så blir det till att ligga i mittgången med den risk för trampskador som detta kan medföra.
Det blir någon sorts soppa till middag påstår favvon.
Var rädda om varann och lita alltid på media...
/egon
Svårt att sova!
Vårtröttheten lyser med sin frånvaro.
Egentligen så var detta bara delvis en sanning, för trots att man blir trött så kan man få ligga vaken under alltför många av nattens tysta timmar.
Delvis så kan jag väl skylla på att den smått förbrukade "kroppkakan" är i ett obekvämt och värksamt tillstånd.
MEN nu verkar det som om symtomen smittar, för nu ligger även favorithustrun och väntar på att sömnen ska infinna sig. Jag brukar kolla om hon har lyckats somna genom att vänligt fråga "sover du?" Tänk att vissa individer har ett "vasst" morgonhumör redan vid 0200. Hon kanske sov trots allt...
Den gångna natten var en enda lång väntan på en ny dag. Man blir både less, ledsen och "långvänt" som man brukar uttrycka sig i Skelleftebygden.
Om det finns några tillfällen då dom negativa tankarna kommer upp till ytan så är det just dessa nätter, även klockan verkar att påverkas negativt, den går i alla fall extra sakta dessa nätter.
Vid 0300 klädde jag på mig och satte mid vid laptopen. Jag tog en värktablett. Tankarna var mest ett virrvarr så jag lutade omkull mig igen.
Nästa "mellanlandning" blev sexnyheterna på radions P1. Jag måste ha somnat...
Igår monterade vi ner husbilstältet och packade för avfärd. Herreminje... så många pryttlar som man har plockat ihop sedan vi landade på denna plats den 15 oktober 09.
Om bara någon dag ska vi rulla mot Portugal.
Man kan se späda skott på buskarna, det är inte bara vi som är på väg, våren är också på väg...
Man har lovat regn idag.
Var rädda om varann
/egon
Reflektioner inför framtiden!
Idag är det exakt 25 år sedan Arne Treholt greps för spioneri för Sovjetunionen och Irak.
Har ni tänkt tanken att om vi till höstens val får ett regeringsskifte så skulle Mona Salin kunna kalla sig statsminister, Lars Ohly skulle kunna kalla sig försvarsminister, och Maria Wetterstrand/Peter Eriksson skulle då bli någon form av ministrar för fotvandring i glesbygd... kanske något att grunna på.
Winston Churchill sa:
"En eftergiftspolitiker är en som matar en krokodil i hopp om att han ska äta upp honom sist". Han ansågs ju som en synnerligen klok man om än lite "fyllaktig".
Det påstås att den sittande försvarsministern går under smeknamnet "tomhylsan", också slående och tänkvärt...
... och att Cecilia Malmströms uttalande under EU-utfrågningen kan bädda för massinvandring till Europa, något i stil med den svenska... (EU,s utfrågare Louis Bontes NL kommenterade hennes svar med: "Du förespråkar massinvandring trots att vi har miljontals arbetslösa"), också tänkvärt...
Tänk efter före och var rädda om varann
/egon
...och det stora vemodet rullar in!
I London bor alla myror i samma stack, här finns alla sorters myror, hästmyror, rödmyror, svartmyror och dom vi i norrland kallar "pissmyror". Här finns även ett otal varelser som ännu är i förpuppningsstadiet, man ser bara en liten springa i kokongen...
Sedan i torsdags har vi haft några underbara dagar tillsammans med våran dotter Sara som är en av dessa 12-14 miljoner Londonnare som verkar irra omkring planlöst i detta kaosliknande myller av människor och bilar. Men ingenting kan vara mera fel, det är ett väl genomtänkt och strukturerat virrande, detta oavsett vilket som är synintrycket för en utomstående.
0545 grenslade Sara sin cykel och startade den dryga mila-turen från Wood Green in till Covent Garden där hon har sin födkrok. Jag lagade en punka på hennes cykel igår, detta innebär att spänningen är på topp tills hon hör av sig och berättar att allt gick bra, alltså ingen "flat tube" igen.
Vi har fått några underbara dagar tillsammans. Vi har pratat i timmar, vi har ätit det mesta mellan Mexico och Indien. Vi har ätit "ute" och hämtmat. Vi har vandrat miltals och hittat okända muskelgrupper...
Vemodet kramar om oss och tårarna kan inte motstås då vi måste skiljas...
Om några timmar ska undertecknad med favorithustru leta oss ut till Tottenham Hale, därifrån ska vi ta Stanstead Express ut till flygplatsen för vidare befordran till Malaga och så småningom ska vi inta vår husbil i Torre del Mar och sköna sängen, då har nog klockan blivit 22-2230 och vi är förmodligen rejält reströtta.
Temperaturen i Wood Green är +5 grader. Klockan är nu 0730 och det är fortfarande mörkt utanför fönstret.
Favorithustrun har greppat en bok som verkar fånga det mesta av hennes uppmärksamhet.
Jag ska sätta på en panna kaffe.
Var rädda om varann
/egon
Varför tar gasolen slut på natten?
Jag var ut och bytte gasolflaska i natt.
Undrar ibland om gasolen KAN ta slut under den tid då mänskligheten är vaken. Under denna vinters gasolförbrukning har jag ALLTID tvingats byta gasolflaskan under nattens tysta timmar.
Det borde inte vara så att det vilar en förbannelse över gasolanvändarna, gasolen är ju trots allt lite av "grön" energi.
Nåväl, klockan 0230 undrade favorithustrun som ju har det mesta i behåll, så även hörseln "är det gasolen som tickar". Jag kollade bort mot kylen och kunde konstantera att lampan blinkade sitt "byt gasolflaska".
När en lampa slocknar så brukar man uppleva en viss besvikelse...Kylskåpslampan är undantaget som bekräftar regeln.
På med brallorna och ut i den stormiga spanska natten, jag vill minnas att det var ett rejält busväder senast jag var i gasolbytarsvängen, självklart var det ju natt även då...
Tio minuter senare kunde jag återgå till sköna bädden. Då nu inte sömnen ville infinna sig så slog jag följe med författeren Anne Holt under någon timma...omkring sidan 200 kom John Blund igen.
Det är nu morgon igen och vinden har avtagit, klockan går mot sju och kaffet är kokt. Favorithustrun sover.
Jag har skummat ett antal webbtidningar, det är en blandad kompott man får sig till del. Läser att man har hittat en av de grövre krigsförbrytarna från balkankrigen i Sverige. Det ska väl nu inte ses som någon direkt nyhet att dom har sin fristad på svensk mark... men det stod att läsa under NYHETER.
Mångkulturell förvaring är ju något som vi svenskar vill visa upp inför omvärlden...
Var rädda om varann
/egon
En njutbar svensk!
Igår frossade vi i svenska köttbullar.
Den klassiska svenska maträtten som numer har fått en internationell lansering via IKEA. Men denna gång så låg inte IKEA bakom lanseringen.
YVONNE & LASSE, våra husbilsvänner tillika grannar på Campingen i Torre var kvällens KRÖGARE.
Vi som hade bänkat oss i förtältet var förutom värdparet, undertecknad med favorithustrun Laila, samt Peter & Sheila Riggs från engelska Cornwall.
Jag är synnerligen tveksam till att denna utsökta gourmetmåltid hade gått att uppbringa på någon svensk "köttbullsrestaurang". Där fanns alla de smaksensationer som ska finnas, där fanns även två varianter av SVENSK lingonsylt... och såsen var sådan att om ljuset slocknat hade man nog ätit den med sked...
Våra vänner från Cornwall verkade till fullo njuta av den "genomsvenska" anrättningen. Det hela blev en alltigenom lyckad afton!
Som avrundning på kvällen blev det en ostbricka och ett glas rött.
Måltiden ackompanjerades av regnsmatter på tälttaket, men om regngudarna hade för avsikt att frånta oss något av matupplevelsen så misslyckades dom kapitalt...
Ät gott och var rädda om varann
/egon
...men blommor gör oss glada!
Mimosa, mandelblom, kaktusblom och en hel del annat "grönfoder" är på gång...
Förra året rullade vi mot Portugallien under de sista tio dagarna i januari, då välkommnades vi av denna sköna syn som kan få den mest uppgivne att ta nya tag.
Vi parkerade i Vila Real de Santo Antonio den 26 januari 09, platsen ligger strax efter Portugisiska gränsen, då upptäckte vi att marken runt oss var täckt av ett gult blomster. Vi fyllde en vas med denna för oss okända skönhet.
Dessa blommor gav oss en välkommen "kick", detta eftersom vi var lite "dämpade" efter att ha ertappats med att begå ett av de grövsta brott som någonsin begåtts i södra Spanien. Vi hade strax innan omringats av Guardia Civil, Policia Lokal och några andra grupper från möjligen fallskärmstrupperna eller gröna baskrarna...
Dom hade lyckats sammankalla sex fordon och en kader tungt beväpnade lagens tvivelaktiga väktare.
Varken dom eller vi upptäckte några lik eller bomber men efter att ha genomgått ett 3:e gradens Guantanamoförhör så kom man fram till att vi hade brutit en heldragen vit linje och det kan ibland sonas med döden eller något liknande. Dessutom framkom att det var dags för "löneutbetalning" inom denna suspekta kår.
Så småningom dök det tacksamt nog upp en Överstepräst de la Policia och gjorde räfst och rättarting bland undersåtarna. Lite hårda stötar med styva fingrar i undersåtarnas skjortbröst och vips så var vi trevliga turister IGEN, utan kulhål...
Den händelsen utspelade sig i närheten av staden Tarif där man färjar över till Marocko. Där avser jag att passera med släkta lyktor under morgontimmarna...i hög fart. Favorithustrun får sköta artelleriet om någon hakar på...
Det blir lite av Bonny and Clyde!
Just nu så har kylan runnit ner från Sierra Nevada och nätterna (åtminstonde ett par) blir svinkalla, 3-5 plusgrader, sedan återkommer en lite vänligare temperatur med kanske 18-20 varma grader på dagen.
Nästa helg så befinner vi oss i London, när vi sedan återkommer till Torre så förväntar vi oss SOL & VÄRME.
Några dagar senare så avser vi att rulla mot söder...
Njut av tillvaron och var rädda om varann
/egon
Myggfritt i Östra Gobde, regn i Torre!
Det är tidig morgon här i Torre del Mar.
Solen går upp 0729.
Favorithustrun har gjort en "kåldolm" av täcket vilket brukar betyda att det ännu dröjer någon timma innan vi sällskapar runt frukostbordet.
Klockan hade precis petat sig förbi 0600 då jag placerade fötterna på husbilsgolvet. Jag kör Trumavärmen på lågfart, den får agera lite av "stödparti" då vädret är pissigt. Termometern visar +10,7 ute och +21 inne.
På dagarna brukar temperaturen orka upp till +16-20 grader om vädret är klart.
Det är ännu nermörkt, åskan går och regnet smattrar ihärdigt på husbilstaket, det har så gjort mest hela natten. Första regnnätterna så var det lite av mysljud då dropparna trummade på taket, nu börjar det alltmer upplevas som en förhörsmetod av någon suspekt regim...
Jag avlyssnade morgonens webb-nyheter via laptopen. Norrbottensvädret berättade att man i Östra Gobde-trakten hade ca -35 grader och myggfritt. Kanske nästa klimatmöte kunde förläggas dit... Varma snörika vintrar talas det ju om... Okey, jag vet, vi har ju ännu ett antal vintermånader kvar som kan bli så milda att vi bara glömmer att kylan någonsin funnits...
Elbolagen leenden lär väl gå från öra till öra i dessa köldens dagar.
Oavsett vädret så ska vi försöka ta vår "straffrunda". På med gåskorna, regnjackor på och ett kinestillverkat paraply i handen. Det är synnerligen viktigt att hålla "motionsavtalet" då man har en typ 2 diabetes, kommer inte ihåg om man sa nåt om att dricka vin...
Om man från vetenskapens sida sagt något om detta så har min favorithustru rätt då hon hävdar att jag inte lyssnar. Vi brukar ibland diskutera vem av oss som utvecklat de mest synbara senilitetsdragen.
Resultaten av dessa analyser kan nog uplevas som "något svårtydda"...
Nu ska jag locka fram min favorithustru från idet bak i bilen. "Kan man få lite sällskap", brukar vara det lockrop som resulterar i en gemensam frukost.
Frukosten består i kokta ägg, laxpate, nötfyllt bröd, kaffe och mjölk.
Var rädda om varann
/egon
Ömsom regn, ömsom sol!
Och regnet det bara öser ner...
Egentligen så är det precis som hemma, efter regn kommer sol. Efter en torrperiod kommer det väta. Efter en snöfattig period kommer det massor med snö, åtminstonde på hemmaplan. Här på spanska solkusten lär det väl inte komma någon snö.
Efter en varm period kommer kylan...
Det har regnat kopiöst här i Torre del Mar under det senaste dygnet. Vi har dessutom slagit ner våra bopålar under ett sydländskt jätteträd som förstärker regnljudet på husbilstaket så mycket att favorithustrun kom med kommentaren "man borde ha hörselskydd".
Egentligen så ser jag ganska positivt på att köldperioden på hemmaplan blir långvarig. Varje vinter brukar det ju bli en köldknäpp i några veckor och nu hoppas jag att det är den som pågår just nu. Sen är "extremkylan" över, hoppas jag, lagomt till rullningen mot norr.
Förra året då vi rullade mot norr hade vi den osmaken att pricka in den vinterns köldknäpp och oväder. Den gången var det i mitten på februari... Vi hade -7 grader då vi övernattade på en fransk bondgård söder om Dieppe, allt var fruset, även vattenledningarna, den franska damen stickade sockor åt hönsen... tror jag. Sedan jäktade vi över Engelska kanalen för att undvika en svår storm, i Holland mötte vi vintern, ymnigt snöfall i Meppen i södra Tyskland. Mötte plogbilarna på Bältbroarna. Temperaturen hade sjunkit till 15 minusgrader i Tenhult/Jönköping då vi servade husbilen. Minus 22 grader då vi övernattade utanför Örnsköldsvik. Minus 27 grader vid övernattning i Svensbyn/Piteå, då lade gasolen av..., den gasol som vi fyllt i Portugal var utblandad med butan. Den natten stod inte den Portugisiske gasolgubben högt i kurs, som tur var hade jag en svensk 11-kilos kompositflaska i reserv. Nästa dag passerade vi Älvsbyn, där visade termometern minus 33 grader.
Första natten i Östra Gobdejaur föll temperaturen till -37 grader...
När vi nu så småningom rullar mot norr så hoppas vi på en mild period, vi ska ju passera några bergskedjor som kan bjuda på VINTER.
Men först ska vi rulla mot söder, mot Portugal och Algarvekusten...
Det regnar ännu, allting är blött, blött, blött, åtminstonde utanför husbilen.
Temperaturen denna tidiga morgon visar på +12 grader och klockan är en kvart i sju. Jag ska ta mina piller och duka fram lite frukosttillbehör. Igår inhandlade vi en burk "Pate´Salmon´, bör ju vara en laxpate. Den ska nu provsmakas...
Var rädda om varann
/egon
Spanien är sig likt!
Affärerna är öppna och vi kan prata engelska med spanjorer som inte förstår ett skit.
En spanjor som ler emot dig över disken har förmodligen genomgått en ansiktsoperation.
Dom har en omedvetet ovänlig attityd som inte beror på att du är du utan på att dom är dom och det vet dom inte om...
Jag läste i Svenska magazinet att för att kunna konversera med en spanjor så måste man prata HÖGRE än motparten. Om man ger upp och inte skriker ikapp så är det inte ovanligt att man får frågan om något är fel då man är så tyst!!!
Under långpromenaden igårmorse blev jag tillsammans med favorithustrun varse hur tre spanska senritor av äldre modell hade en konversation "på distans". Den ena stod i ett gathörn och pratade ut i tomma intet, svaret kom från en balkong i en gränd ca 100 meter bort, vilket i sin tur kommenterades från en dörröppning i nästa gathörn. Man kan undra hur man bevarar en spansk hemlighet...
Det är svårt att uppskatta en spanjor som bilförare. Däremot kanske man ska högakta hans syn på bilen som en förbrukningsvara. Att bilen blir "brukad" kan ses även om synen är starkt nedsatt... har man hörseln i behåll så går det utmärkt att höra då den förbrukas, då avskrap och bucklor uppstår.
Mellan klockan 1400-1700 har man spansk siesta och då går "ingen dj...l" över bron, den är helig i de flesta bemärkelser. Övrig tid kan man ha bilen på tomgång, hundar som tokskäller och i övrigt alla upptänkliga oljud, då är det helt ok...
Att så här på årets första vardag få botanisera och göra kompletteringar från matbutiken känns lite som en andra julhandel. Allt blir så normalt att man upplever lite av helg...
Klockan är 0630 och termometern visar + 11,6 grader. Någon timma tidigare hörde jag regndroppar på husbilstaket. Ibland så överröstades droppljudet av ett par vildhundar som tagit efter spanjorernas samtalsnivå.
Snart får jag sällskap av favorithustrun. Då blir det mera kaffe och ett korsord.
Var rädda om varann
/egon
Tankar för dagen!
Idag skriver vi den 2:a januari 2010.
Det är tidig morgon här på spanska solkusten. Jag lyssnar på webb-radion där minnesprogrammet Da Capo pågår.
För er som inte vet så är det ett "nostalgiprogram" av typen "Gamla skivbekanta" som brukar sändas från Vetlanda.
Det är ganska oundvikligt att när man spelar en melodi som man känner igen från 50 och 60-talen så går tankarna till det konstanterandet att man har "åldern inne".
Det känns BRA när jag intalar mig att ålder och visdom hänger samman...
Däremot känns det ju inte lika bra då forskarna konstanterar att stabila demokratier blir allt mer instabila och att om 00-talet var ett terrorns årtionde så förmodar man att 10-talet blir ett krigshotets årtionde...
Jag brukar tänka att om skotten i Sarajevo startade ett världskrig så lär väl ett kärnvapenmisstag elda upp resterna av moder jord. Läser att Putin avser att påbörja ett utökat program av strategiska kärnvapen, för att inte nämna Nord Korea och Iran...
Det som är positvt är ju att man har införskaffat 16 st "hjärtstartare" till Norrbotten, en anledning är ju att vi har så långa avstånd uppe i permafrostens rike. I skåne har man placerat ut 140 st där allt finns på armlängds avstånd. Ålder och visdom kommer ibland till korta...
Ser att man ska dra in ett antal platser på akutmottagningen i Skellefteå som en besparingsåtgärd, men att man samtidigt ska utöka mottagningen av invandrare som ju lär ska vara en resurs...
Undrar om inte vissa s.k förtroendevalda borde uppsöka sjukvården för att scanna av det som sitter ovanför axlarna.
Min gode vän Mats i Raivoberg ringde på Nyårsafton och berättade att dom hade bänkat sig runt bordet med en stekt tjäder på menyn. Det var på gränsen att man greppade startnyckeln. Han visste nog att han kunde tända en liten hemlängtansgnista... Jag och favorithustrun får tills vidare hålla till godo med stekt trast från Mercadona-butiken.
Vi hade själva en del gott på menyn under årets sista timmar.
Igår löste vi ett par flygbiljetter till London. Vi hade tänkt oss en kortare semester...
Var rädda om varann
/egon
