Tankar i morgonstund!

Det händer inte helt sällan att jag tar vissa beslut som om någon dag har raderats, glömts, förträngts...kalla det vad ni vill. Besluten går hur som helst inte till verkställelse.
Inte sällan så skapas dessa ohållbara löften under nattens tysta timmar, och inte sällan så är det den värkande kroppen som klubbar igenom föresatserna.
Jag brukar tänka "i morgon ska jag bara vara, bara fästa blicken på en av Gobdes tallar och låta dagen gå", det SKITER SIG ALLTID.
Så fort fotsulorna plaserats på golvet så kommer alla "måsten", egentligen så är dessa måsten bara mina alldeles egna hjärnspöken. I natt beslutade jag att BARA VARA. Kroppen var opasslig och inne i en formsvacka, eller kanske en hängande "formtopp".

DET FÖRSTA JAG TÄNKTE PÅ NÄR JAG STARTADE DAGEN VAR...IDAG SKA JAG/VI SOTA SKORSTEN OCH JÄRNSPIS.
Kan man misstänka att man lever i den föreställningen att om man hinner med massor på kort tid så behöver man ju inte bli speciellt gammal, eller kanske man inte blir speciellt gammal om man ska slå sina egna rekord hela tiden...?

Idag har vi pingstafton och i morgon har vi MORS DAG. Det vore väl fan om man inte klarar av att luta sig bakåt och fokusera på en "gobdetall". Jag tror jag tar hjälp av ett glas rött...

Nu ska jag ta ytterligare en kopp Java och diverse morgonöverläggningar med min favorithustru.
Solen strålar och dagen lovar sommartemperaturer.

Ha en fin pingsthelg och var rädda om varann.
/egon


På tur!

Det stormar och regnar i Östra Gobde.
Flugsnapparhannen anser att vädret är högst otjänligt för kärlekskuttrasju så han håller tyst. Jag håller med...
D.v.s inte tyst utan bara med.

De senaste dygnen har vi gjort en liten husbilsrunda i den Norrbottniska kustregionen. Vi startade i Piteå och gjorde Luleå-Råneå-Töre-Kalix-Haparanda. På återresan tog vi närmaste inlandsväg och fick då återse Morjärv-Niemisel. Vi passade på att besöka våra anhörigas gravar och där stilla oss en stund i eftertanke.
Vi körde förbi mitt gamla föräldrahem och min gamla skola.
Vi hann även med att gå en runda på IKEA i Haparanda, inte med avsikt att göra några inköp, men som vanligt så hade det trots allt hängt med några mindre prylar fram till kassan.
I Boden blev vi ägare till två nya solstolar... sen kom regnet, i massor. När vi slog till bromsarna i Östra Gobde så öste regnet ner och husbilen såg ut som en leråker. Inte konstigt då den redan ganska svaga vägen fått ytterligare en "kallsup" på 30 mm.
Idag ska vi hämta post och spruta lite vatten på en bil. Ösa båten ska vi även göra, det är stressigt...
Favorithustrun sover och kaffet är nykokt.

 Besök Kängsöhamn och var rädda om varann
/egon

Något positivt!

Tänk er att vakna en morgon och det första man läser är en positiv nyhet.

Eller vad sägs om den Australienske pojke som föll av cykeln och slog i huvudet rejält. Läkaren på den lokala sjukvårdsinrättningen konstanterar att han har inre blödningar som trycker på hjärnan och kommer att ta livet av honom. Tillgång till utrustning för dylika ingrepp finns inte så han springer till verktygsfplantera i ettörrådet efter en Black & Decker borrmaskin, efter att ha borrat ett dräneringshål så kan pojken flygas till ett sjukhus och är nu helt återställd.
Den tacksamma mamman berättar om hur det kändes att lyssna till borrljudet...
Vanligast är nog att få läsa om när läkaren som skulle fixa nageltrång istället borrade ett hål i patienten.

Det är tidig morgon i Östra Gobde, temperaturen visar sex plusgrader. Det är Kristi Himmelfärds Dag.
Senare idag ska jag tillsammans med en god vän hämta utsättningsfisk (regnbåge) för att plantera i ett mindre vattendrag i närheten.
Resterande del av dagen ska vi nog bara vara, d.v.s diska och prata med blommorna och varann.
Favorithustrun har börjat snegla över täckets kant så det finns hopp.
Måste bära in några vedträn...

Använd stötdämpare runt huvet när du åker på två hjul så slipper du trehjuling i förtid.
Var rädda om varann
/egon


Sommarlov!


Först krattas det mellan snöhögarna, sedan krattas det runt skotern, sedan sätter vi i båten, sedan kommer myggen, sedan kallas det försommar.
Igår lastade vi Lynxen för att riktigt bekräfta att nu är vi bilburna och på väg mot sommar. Våra snöskotrar har tagit sommarlov. De senaste två dagarna har vi upplevt sommartemperaturer, eller vad sägs om 19 plusgrader i Östra Gobdejaur.
Den absolut sista snöfläcken på vår domän hade en svettig dag igår, ytterligare en varm dag så kan vi glömma den "snö som föll ifjol".
Min favorithustru bär blommorna ut på "härdning" varje morgon, på kvällen får dom komma in igen.
Nu är det inte så långt borta tills dess att dom får vistas ute på heltid.

Idag ska vi kolla vårt abborrmjärde som vi har utanför ett bäckinlopp i Östra Gobdejaur, ett 20-tal fina abborrar bör nog ha gått in. Dessa ska så småningom in i röken för att senare under sommaren avnjutas tillsammans med en filtallrik.
Klockan är sju på morgonen och yttertemperaturen visar 10 plusgrader. Flugsnapparhannen bråkar med sina rivaler och skriker sig hes.
Favorithustrun sover och själv ska jag fylla på koppen och tända en brasa i bastun.

Ha en bra dag och var rädda om varann
/egon

Mot sommar, mot höst, mot sydeuropa!

  
Vi har sjösatt båten. Endast lite is ligger mot södra stranden.
Temperaturen visar på 17 varma grader.
Sista snöfläcken framför verandan för en tynande tillvaro.Lunchen intogs på verandan där vi fick gratis underhållning av ett antal kärlekskranka flugsnappare.



Vi planerar allaredan den kommande vinterns husbilsresa. Här vill jag citera min sedan länge avlidna far, han sa alltid på ålderns höst "om man är på bena den dagen". Vi bestämmer inget mål, resan får bli målet, sedan får vi se...
Våra "rullande" vänner som vi mött på Europas vägar vill vi gärna träffa igen.
Har ni tänkt på att själva resan är den KORTA TIDEN mellan planering och minnen, jag tror att en lång resa då är förenligt med många minnen, de flesta tänkta att bli minnesvärda.
Men det finns alltid vissa saker man vill glömma...
Förra vintern körde vi i åtta länder, tänk så många rondeller som fick se oss ett extravarv under tiden vi "mognade" fram ett vägvalsbeslut. Nu kör vi med dubbla navigatorer + favorithustrun.
Kanske man kan kompensera tillfälliga hjärnsläpp med satelitnavigering och osedvanligt klok "favvo".

Planera lagomt och var rädda om varann
/egon




Abborrlunch!


Isen ligger fortfarande kvar till stor del på vårt Östra Gobdejaur.
Inte hela sjön, kanske 60-70% av ytan. Nu stormade det rejält igår vilket är "döden i grytan" för vårisarna.
Efter ett par dygn så kan vi med största sannorlikhet droppa ett par siknät... man blir som ett barn dagarna före julafton.
Igår promenerade vi till en plats som befriats från is, där droppade vi ner ett abborrmjärde.
Vi antog att vi var lite för tidigt ute med vårt mjärde, men ICKE ALLS.
I morse pumpade vi cyklarna och drog på vittjning av detta redskap, och se där fanns 18 granna abborrar.
Nu blir det kokt abborre till lunch.

Vår lurvige okammade nalle hade i morse blivit skrämd av oss. Spåren visar att han gjort bra fart på kortdistans då han startade.
Vilken känsla att hela tiden måsta gå och vara rädd att möta tvåbentingar...

Tänk att det kan vara så GOTT ATT LEVA i en så ond värld, detta oavsett om du är djur eller människa.

Var rädda om varan
/egon

Våren är här!




Igårkväll vandrade vi runt i trakten av Östra Gobdejaur.
Vi lyssnade till orrspelet.
Vi försökte utröna vilken vårfågel som var vilken.
Vi lyssnade till en kakafoni av pip, visslingar och knorranden.
Vi studerade en sparvhök som jagade vid sjöstranden.
Vi tittade där björnen satt sina fotavtryck.

Tidigare på dagen hade vi en rejäl närkontakt med björn.
Vid lunchtid fyllde vi igen några hjulspår i närheten av huset. Helt plötsligt hade vi sällskap av en björn som i lungt mak kom emot oss.
Vissa beslut är lätta att ta... Han fick överta vägreparationen, beslutet var enhälligt.
Vi höjde rösterna för att göra nalle uppmärksam på att vi var där, samtidigt backade vi hemåt.
Avståndet var ca 70 meter. Vi upplevde att den var "okammad" i pälsen. Man ska ha vårdad klädsel när man går på visit...
Han visste förmodligen inte att vi fanns där, eller så var den både hungrig,  närsynt och nyfiken.

Efter en stund när jag skrammlat lite med vapenarsenalen och mera börjat likna en gerillasoldat så återupptog vi vägreparationen.
Någon hjälp med vägen fick vi inte av den gynnaren.
Han kanske bara hade VÅRKÄNSLOR!

Var rädda om varann.
/egon


Tvättmaskinpremiär!

Det är lördagsmorgon i Östra Gobdejaur, vi har fem VARMA grader och regnet strilar från en blygrå himmel.
Det är förmodligen det regn som ska ta kål på en del av kvarvarande snötäcke.

Vi har kopplat in sommarvattnet och kört årets första tvättmaskin. Den närmaste tiden kommer en massa ENERGI att satsas på att minska ner lagret av smutstvätt.  Vattenfall kommer att tjäna på detta...
Vår varmvattenberedare som ju är en finsk vattenvärmare är VEDELDAD, vilket däremot betyder "tji kosing" för Vattenfall.

Nu diskar vi utomhus när vädret så tillåter, min favorithustru är överlycklig då hon slipper att snåla med diskvattnet, bara att vrida på en kran så rinner vattnet, vilka uppfinningar. Nästan överkurs för oss som är vana vid att hämta vattnet i en isvak på sjön eller i kallkällan.

Vi ska strax köra till Raivoberg och hämta några liter mjölk som vi fått inhandlat för vår räkning. Lite smetig lera och några nya hjulspår blir en bra början på dagen. Det blir "4-Wheel driwe" första biten.

Till sist vill jag framhålla att även jag diskar...
Var rädda om varandra
/egon





Nu är det kört...!


Vi har kört bil på Gamla Gobdevägen, vår EGEN väg.
Jag vill inte påstå att den var farbar, men kört en har vi gjort.

I med 4-hjulsdriften, metallspaden på flaket och en mobil i fickan, blicken mot Arvidsjaur, HEJ VA DET GÅR!
Att vi skulle köra fast där snötäcker låg som djupast visste vi innan vi prövade, men den snö som ligger kvar innehåller så mycket vatten att problemet med att köra loss är ganska litet.

Resan gick till Arvidsjaur där vi kunde återställa ordningen i vårt kylskåp som började eka tomt sedan några dagar.
Vi har senaste veckan levat i vad vi kallar en "modern misär".

Nu står Cittran parkerad endast några kilometer bort på en skogsväg där den vaktas av traktens björnar som vi har god "tumme" med. Framkörningen gör vi med vår terränggående lastbil som tål en del legal misshandel.
Det dröjer nu inte länge tills vägen torkat upp och vi kan beskåda bilarna från verandan, då är cirkeln sluten så att säga.
Med farbar väg blir det enkelt att få hem nödiga ting, men det blir även lika enkelt att få hem onödiga ting...

Det är skönt med vägar som är enkelriktade i båda riktningarna...

Favorithustrun ska gå och väva mattor och undertecknad ska elda i vattenvärmaren vid brunnen.
Temperaturen är +2,8 grader och regnet har upphört.
Kaffet är nykokt...

Var rädda om varann
/egon


3 maj -09!


Jag längtar efter försommar, min favorithustru längtar efter försommar, blommorna längtar efter försommar, och inte minst längtar vi efter farbar BILVÄG TILL ALLMÄN VÄG. 

En sak är då säker, vi sitter inte hos grannen och pratar bort värdefull tid...
Men vi har ju fått stora rummet helmålat.
Vi hade igår fortfarande ca fyrtio cm snö på Gobdevägen, lite väl mycket för en 4-hjulsdriven lätt lastbil.
Min favorithustru klipper mattrasor på verandan, där har hon nu tillfälligt tagit ut lite blomster på köldhärdning.
Sädesärlan kom igår. Det var lite av en försommarkänsla att se den stjärtvippa omkring i jakt på någon tidig insekt.
De flesta flyttfåglarna har anlänt någon vecka tidigare än vanligt.
Komposten har tinat upp och microorganismerna jobbar igen.

Nu klockan åtta på morgonen har vi +7 grader. Lite regn har fallit under natten.
Vi ska strax gå i bastun.

Var rädda om varann
/egon

"Pingisbollen" är här!



Idag kom den svartvita flugsnapparen till Östra Gobdejaur, det var exakt en vecka tidigare än vanligt.
Jag blir alltid lika lätt om hjärtat när denna flygande pingisboll anländer. DÅ KÄNNER JAG ATT DET ÄR VÅR PÅ RIKTIGT.
Att vi sedan hade femton plusgrader gjorde inte vårkänslan mindre påtaglig.

Vi åt lunch på verandan, riktig lunch, årets första. Tidigare har vi bara vågat oss på en kaffe-macka-lunch med luvan i rånarläge.
Nu var lunchen en njutningsfylld avkoppling till ett efterlängtat kvitter.

Första majtalen eller "förstå majtalen" som det snarare borde heta har ju duggat tätt denna dag.
Dessa tal liknar numer en slutplädering vid en rättegång, och tragiskt nog så krävs det numer en hord av livvakter för dessa försvarstalare.
Att sedan åhörarna till dessa "manuspräntade" och "diamantslipade" tal smälter i samma trakt som snötäcket i Östra Gobde är jag tveksam till.

Gör som majtalarna, lova bättring och var rädda om varann.
/egon



RSS 2.0