Gobde

Vårt läger har ett gemensamt med lägren från andra världskriget – här finns många tyskar, men där slutar likheten.
Inga stöveltramp eller höga kommandon här inte.
Den åsikten man tidvis kan höra att en tysk går an, två är en grupp, tre är en arme anser jag inte stämmer till fullo... Pluton i så fall, men detta måste jag nog grunna ett tag på.

Vad jag menar är att här i tysklägret råder nästan normaltillstånd.

Anledningen till att vi inte platsar i ”svensklägret” här på Camping Torre Del Mar är i högsta grad självvald. Vi kräver helt enkelt för stor plats med vårt ekipage och tillhörande tält. Platserna är inte överdådigt stora då detta är en äldre camping som anpassades till dåtidens fordon.
Nu är fordonen, ägarna och plånböckerna fetare…

På tal om feta så tror jag nog att våra tyska vänner ligger i en högre division, då i den bemärkelsen att dessa har betydligt färre hål kvar på svångremmen.

Svenskarna har en benägenhet att promenera, motionera och på diverse sätt försöka få den i många fall redan delvis förbrukade kroppkakan att återta en tidigare godtagbar form. Tyskarna däremot investerar i solstolar av en bredare och kraftigare modell...
Det är olika som man säger.

Dagen bjuder på molnigt väder vilket jag upplevde som en fördel då vi genomförde morgonens straffrunda i Torres omgivningar.
Mina gåskor börjar numera mest likna något man har fyndat på soptippen vilket denna morgon föranledde ett besök hos en skohandlare. Hos denna mustaschprydda turkiska invandrare kan jag för 15 euro ta ett rejält kliv uppåt på den sociala rangskalan. Gåskorna som snart ska bli mina hade en liten vidhängande läderbit som förklarade att här avsågs äkta läder.  Nu för jag och favorithustrun diverse privata överläggningar före investeringen avseende om det möjligen bara var den vidhängande läderbiten som var av äkta läder…

Var rädda om era fötter och varann
/egon