Obygdens villkor!
Igår hade vi beslutat att besöka civilisationen. Upplägget var klart…
Jag skulle köra snöskotern ca 600 meter längs gamla Gobdevägen, därifrån skulle vi vandra mellan snöfläckarna fram till ett vägkors där vår vän Mats i Raivoberg skulle möta upp med sin 4-hjulsdrivna bil som skulle ta oss till Abborrbäcken där vi har en bil parkerad.
Vi skulle på återvägen ha två ryggsäckar och tre väskor med förnödenheter så snöskotern skulle bli en bra laståsna sista biten.Lätt som en plätt!
Allt fungerade och vi fick återse ”storstaden” Arvidsjaur där det mesta verkade vara sig likt. Ica och bensinhandlaren ville ha våra surt förvärvade slantar och vi ville ha hans varor. Dessutom fick jag håret klippt för en ringa peng. Snygging i obygd liksom…
Vi hade beslutat att på återvägen hämta vår post och sedan försöka köra en annan väg in till Östra Gobde, på så sätt skulle vi få bilen något närmare till. Snart ska vi ju kunna parkera på gårdsplanen som ”vanligt folk”.
Nu blir det ju inte alltid som man tänkt sig, åtminstone inte under förfallsperioden, för redan efter några hundra meter in på ”vår” skogsväg var det stopp. Där hade en vägtrumma isat igen och bäcken gick över vägen.
Nu var bara till att ta samma väg tillbaka och ge sig på den väg vi körde ut… skam den som ger sig som det heter.
Efter en del baxande och bökande i snö och lera hade vi parkerat endast 700 meter från Östra Gobdes efterlängtade famn.
Nu ska vi bara vänta på att vårsolen ska smälta Östra Gobdejaurs is så att vi kan hämta en del godsaker från naturens skafferi.
Uret visar på 0500 och jag tänker göra favorithustrun sällskap i John Blunds rike.
Men först ska jag lägga på ett vedträ och ta en vandring mellan fönstren för att "läsa av" utsidan.
Egentligen så känns det mesta ganska bra om man bortser frän en värkande rygg.
Var rädda om varann
/egon
Här är allt sig likt med denna årstid. Vedkapningen får kroppen att känna sig "annars". Men roligt ge elbolagen tji ändå. Då den kampen är över borde man klara två år med den varan. Vägarna är ovanligt oroliga i år, man behöver inte skaka medicinflaskan utan bara köra bil en km så är det löst. Skönt kunna gå lite i skog och mark igen lite som man vill. Det senare med lite undantag av allt vatten som verkar ha brått just nu, Lev väl, hela Gobdes befolkning!!
Trots att ni är "in the middle of nowhere" så verkar det ändå lösa sig på något sätt. Har lagt märke till att två saker gör att allt flyter lite enklare: en mätt mage och en rejäl portion av humor.-Inte humör- det går illa åt hustrun o hundarna och en själv oxå förresten.Så "fortsätt tvista" som Martin Ljung sa.
Från "Guben i låddan med bättre hälft" i Skällentorp där svalan gjort sitt första besök.
Campinglivet måste vara rena semestern, men lite avundsjuk blir jag i alla fall.
Ha det bra!
Ni skulle bara veta hur vi längtar till "vintervilan" i söder...
Men först ska vi ställa undan snöskotern och ha en uppgörelse med ett större antal blodtörstiga myggor...
/egon
I Skåne idkar vi snart 'torrsim' inte en droppe (regn alltså) sen vi kom hem 2 April...åh ve´Jan som var flitig o vatten-gödslade gräsmattan, den är visserligen grön o grann än, klippt en gång, hoppas inte den bränns av nyttigheterna, även den traditio-nella Valborgsblåsten har anlänt. Trevlig Valborg på dig o favorithustrun däruppe!
