Att fylla 65!
Jag har kunnat konstatera att övergången från 64 till 65 år trots allt har ett visst ”nyhetsvärde”.
Kanske inte av samma dignitet som Wikileaks-läckorna, men dock nästan lika svårt att hemlighålla. I alla fall då man som amerikanska ambassader efterlämnat dokument som kan bli avslöjade, för har man en gång ritat in sin ålder på Internet så är detta en ”nyhet” som hela världen vet. De riktigt tunga hackarna kanske inte lägger ner alltför stort jobb på just min ringa person, men de små håller sig informerade. Detta har jag nu fått erfara med stigande ålder.
Det som skulle vara en väl förborgad hemlighet hade läckt ut i Andalusiens nattmörker vilket gjorde att redan vid 0500 hade jag mottagit ett mail där jag ombads att glänta på husbilsdörren… och se där stod en tallrik med sex nybakade muffins. I det läget beslutade jag mig för att väcka favorithustrun… ”Muffarna” var underbara, samma uppskattning till bagerskan Yvonne.
Vi hade knappt petat i oss godsakerna innan det var dags för nästa överraskning igen, då steg en sång från ett antal ouppsjungna osmorda stämmor mot den Andalusiska morgonhimlen. I husbilsdörren stod så ett gäng gratulanter av Åländsk härkomst. Den förborgade hemligheten hade förmodligen varit allmänt känd under en tid. Dagen fortsatte i Wikileaks anda… nya överraskningar ramlade in.
Festligheterna är nu undanstökade.
Tack alla vänner!
Det är tidig lördagsmorgon i Torre del Mar. Jag kan höra att det blåser en del via den delvis öppna takluckan. Väderprognoserna talar om en fin dag på solkusten.
Temperaturen visar +12 grader då klockan passerat 0600.
Mitt favoritprogram ”Da Capo” pågår i SR P4.
Favorithustrun hostar upp sig vilket betyder ”jag är vaken”.
Jag fixar morgonkaffet.
Var rädda om varandra
/egon
grattis än en gång,
var glad att du slapp min sång.....
