Uti klorofyllen!
Vi har semester från...semestern.
Mera umgås och färre mygg, mörka nätter och många fästingar.
Gamla äppelträn och torparstugor, kulturlandskap med får och hästar.
Platsen heter Kåsta och ligger ca 8 kilometer väster om Vingåker. Här i trakten hade Göran Persson sina rötter.
Jag kanske ska klargöra att han PÅ INTET SÄTT är anledningen till att vi befinner oss här. Våran Anna och hennes Gunnar har ett sommarstålle här ute i klorofyllen, där har ni anledningen.
Vi har varit duktiga på morgnen...
Efter en enklare frukost tog vi en långpromenad på nästan en timma. Den var skön och välbehövlig efter gårdagskvällen som gick i maten och vinets tecken. Vi hade bänkat oss runt deras utegrillplats ända fram till klockan 2300. Vi blev förplägade med grillade majskolvar, grillade karrekotletter och andra godsaker. Några glas rött slank även ner...
Det blir varmt idag, minst 25 plussiga grader. Jag kommer att söka mig till skuggan, sån är jag...
Min favorithustru väljer solsidan.
Vi tittade på en tall i morse,det var inte vilken tall som helst, nä-nä. Denna tall var tänkt som en av Wasaskeppets master, men efter provborrningar blev den ratad. Den var inte bara en tjockis, den var även en rese.
Dom pratar om att bada, jag kör med vattenslangen, det funkar bra.
Var rädda om varann
/egon
Oj vad ni far omkring. Jag var till Boliden idag, ibland går jag till postlådan. Snart ska jag till Borås för att se på vårat barnbarn, ja du ser, jag färdas en del med. Visst var det Anna som bor utanför Linköping?? Henne har man ju sparkat boll med på träskets plan. Något hon säkert förträngt, men ett målpass fick jag av henne, tror vårat lag vann den kvällen till och med. Men det var ju för tjugofem kilo sen. Nu är man som en boll själv, tur ingen sparkar på en....
Oj vad ni far omkring. Jag var till Boliden idag, ibland går jag till postlådan. Snart ska jag till Borås för att se på vårat barnbarn, ja du ser, jag färdas en del med. Visst var det Anna som bor utanför Linköping?? Henne har man ju sparkat boll med på träskets plan. Något hon säkert förträngt, men ett målpass fick jag av henne, tror vårat lag vann den kvällen till och med. Men det var ju för tjugofem kilo sen. Nu är man som en boll själv, tur ingen sparkar på en....
