Gobde

Sommartankar och abborrmete!

Snön lyser vit på taken. Så  plötsligt blev vintern intensivt påträngande på bara några få dagar. Grenar som hukar under tyngden av all denna snö. Och  INTE ETT MYGG!

Det var inga svårigheter att drömma sig bort till ett abborrgrund eller en abborrvik idag. Kanske att detta fick lite extra styrfart då man gick igenom en del sommarbilder som borde ha fått genomgå en gallring för länge sedan.
Ni vet det där som man så ofta ska "göra sen". Men det är väl som thailändaren säger om man frågar "när då"  Svaret blir "tomollow" som är den thailaändska vinklingen av tomorrow och för dom betyder det EN ANNAN DAG och kan ju vara om en månad.

Tillbaka till abborrviken! Vi hade ett antal fina metarkvällar i sommar. Speciellt den vecka som barnbarnen Villiam (Ville) och Ida var på sommarvisit och deras mamma Anette och pappa Anders drog hem pengar till familjen. Då var det ju inte mer än rätt och riktigt att barnen drog hem/upp maten, och detta gjorde dom ju med bravur. Många var de abborrar som krokades i vår vik, allt från små tusenbröder till en hink med fin matabborre. Vi blev också av med något riktigt bra gäddrag under dessa metarkvällar.
På ett speciellt ställe ett femtital meter från bryggan hade ett större gäng matabborrar kvällsträff. Jag vill minnas att den maskade kroken hade svårt att hinna sträcka upp reven innan en firre var krokad. Herreminje att jag fick en övning i snabbpåmaskning. Det var ständigt en abborre i luften, det påminde en del om tomhylsorna från en Ak4 vid automateld.
Har ni sett abbormetaransiktet hos en sex och åttaåring när det nappar som bäst? Dessa ansikten bidrar till att man kan åldras med en sorts fiskefrid i själen. Visst låg vi ett antal gånger ganska nära att få uppleva hur det känns att vara abborre och bli ofrivilligt krokad, och nog satt kroken på något konstigt ställe ibland, men detta bjussar vi på.
Metet drog ofta ut på tiden, men vad jag minns så avslutade vi trots allt lite för tidigt enligt vissa deltagare.
Ett löfte om ett nytt försök nästa dag var nog stående.

Sedan hade vi ju "slakten" kvar. och för att jag och min hustru Laila skulle få känna oss riktigt delaktiga så brukar vi få ställa upp som fiskrensare. Det gjordes abborrar till rökeriet, och abborrar som flåddes och skulle i stekpannan och även några som korparna skulle slåss om bakom dass. Fiskrenset bar vi också bort till korparnas frukost.
Efter rökningen som brukade gå av stapeln något dygn senare så frös vi in  de abborrar som skulle hem till Svensbyn och utfordringen av föräldrarna.

Imorgon är den dag som ligger en dag närmare nästa sommars abborrmete.

Var rädda om varann
/egon

Bara du, Egon, bara du uttrycker sig om livet med dessa ord:

"Imorgon är den dag som ligger en dag närmare nästa sommars abborrmete."

Håller med Lena om att du är duktig på forma meningar. Det är väl det som är meningen med en blogg...?? I alla fall en läsvärd sådan.

Hej Inger!

Att Egon är duktig på att formulera sig vet vi alla, men i det här fallet var det faktum att han räknar livet i fisketillfällen som var det anmärkningsvärda! En människa som jag, helt utan fiskeintressen, blir hänförd!

Jag äter gärna fisken men nån annan får dra upp den!